Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.
En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle potentiell kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning baserad på data från över 135 000 äldre personer.
Romanen Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall. Hon kommer med förslag på hur rättprocesserna kan bli effektivare, ansvarsfrågan tydligare och hur det kan blir svårare att avskriva ärenden med hänvisning till preskriptionstiden.
Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.
Människor som exponerats för både PFAS och PCB:er, har ökad sannolikhet att insjukna i multipel skleros (MS). De nya forskningsresultaten baseras på analyser av blodprover från över 1 800 personer i Sverige och utgör en av de mest omfattande studierna hittills av hur kemiska miljöexponeringar kan påverka MS-utveckling.
Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.
En hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.
Mosasaurier, jättelika marina reptiler som fanns för över 66 miljoner år sedan, levde inte bara i havet utan också i floder. Det visar ny forskning baserad på analyser av en mosasaurietand som hittats i North Dakota och tros tillhöra ett djur som kunde bli 11 meter långt.
Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.
I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.
En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.
När hanar tvingas konkurrera om honor bildas nya arter snabbare. Det visar en ny studie där forskarna jämfört skalbaggar som får para sig fritt, med baggar där konkurrensen är begränsad. Experimenten, som pågått i 40 års tid och följt 200 generationer skalbaggar i rakt nedstigande led, förklarar hur viktigt sexuellt urval är för att nya arter ska uppstå.
Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.
Världshälsoorganisationens generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, håller en öppen föreläsning i Uppsala, fredag 28 november. Titeln på föreläsningen är Multilateralism, Health and Peace: Past Achievements, Present Difficulties, Future Hope. Föreläsningen är öppen för allmänheten och följs av en paneldiskussion.
Tjänstemäns attityder är avgörande för vilken hjälp som misshandlade kvinnor får när de behöver ett nytt hem. Eftersom det saknas nationella eller kommunala riktlinjer hamnar besluten långt ner i organisationen och det gör att arbetsgruppers inställning och kunskaper påverkar i hög grad. Det är stor skillnad mellan olika kommuner, visar en ny rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
Bruno Liljefors barnbarn, Catarina Lundegårdh, har donerat 70 verk av konstnären till Gustavianum. Genom gåvan äger Uppsala universitet nu den största Liljeforssamlingen i världen. Ett rikt urval av verken kommer att visas i Gustavianums sommarutställning 2026.
Välkomna till årets Forsskålssymposium där Thomas Bull föreläser på temat: "Yttrandefrihetens gränser – reflektioner från Justitiekanslerns utkikspunkt".
Den elakartade barnhjärntumören medulloblastom drivs av proteiner långt inne i cancercellerna som det ofta inte finns några verksamma läkemedel mot. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en ny genetisk teknik som gör det möjligt att angripa tumörceller med förhöjda nivåer av sådana proteiner.
En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
