Välkomna på pressvisning av en ny Bruno Liljefors-utställning på Gustavianum. Tack vare två stora donationer förvaltar Uppsala universitet idag landets största samling av Liljefors verk. Nu visas ett urval av dessa, däribland flera som aldrig tidigare ställts ut för allmänheten.
Pressvisning: Torsdag 11 juni klockan 10, Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala. Se anmälan nedan.
Om utställning
Bruno Liljefors barnbarn, Catarina Lundegårdh, har donerat 70 verk av konstnären till Gustavianum. Genom gåvan äger Uppsala universitet nu den största Liljeforssamlingen i världen. Ett rikt urval av verken kommer att visas i Gustavianums sommarutställning 2026.
Johanna Hansson blir ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Hon har en lång karriär bakom sig som chef för olika bibliotek och har sedan 2019 arbetat som biträdande överbibliotekarie för universitetsbiblioteket. Hon har även varit ordförande för Svensk biblioteksförening 2018-2022. Johanna Hansson tillträder tjänsten den 1 augusti.
Välkomna på pressvisning av Gustavianum! Efter flera år av upprustning och ombyggnation har museet fått ett nytt och kontrollerbart inomhusklimat även för de allra känsligaste museiföremålen - som tidigare inte har kunnat visas. Pressvisning: tisdag den 18 juni, klockan 13-14:30 – anmälan krävs.
En fornegyptisk barnsarkofag i keramik, från den 19:de dynastin (1295–1186 f.Kr.) har återkommit till Uppsala. Sarkofagen har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb och hittades vid en utgrävning 1920. Senaste åren har den funnits på Museum of Fine Arts, Boston, och har tack vare digitalisering och bra samarbete kunnat lämnas tillbaka till Gustavianum, Uppsala universitets museum.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellan Sverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller möjligtvis den närbesläktade grönlandsvalen. Resultaten tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inled
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.
Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal. Resultaten från studien, som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Universidade de Lisboa i Portugal, publiceras i European Journal of Archaeology.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.
Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in ett sedan länge svåråtkomligt men välkänt porträtt av Carl von Linné. Den lilla teckningen, en laverad blyertsteckning, är utförd av Jean Eric Rehn runt år 1750, en av den gustavianska tiden mest kända svenska konstnärer och arkitekter. Porträttet kommer att ställas ut och visas för allmänheten från och med juni 2019.
En skatt av bilder och lokalhistoriska anteckningar från Gotland har nu gjorts tillgängliga i digital form. Kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve samlade under 1800-talet in lokalhistoriskt material som nu blir åtkomligt för alla.
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och information om en unik arkeologisk samling som förvaltas av Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.
Styrelsen för Kjell och Märta Beijers Stiftelse har beviljat 2,5 miljoner kronor för inredning av den planerade konferensavdelningen i Carolina Rediviva. Konferensavdelningen kommer att ha utrustning och möblering för att kunna visa upp konstföremål och andra typer av material ur bibliotekets samlingar.
Unika kuriositeter från 1600-talet, magnifika porträtt, underbara landskap och rofyllda stilleben – Uppsala universitet äger en av Sveriges största och äldsta konstsamlingar. I höst lånas delar av den ut till Mora, till Zornmuseets stora vinterutställning.
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställning där forskare från Uppsala universitet steg för steg involverar besökaren i spännande undersökningar och vetenskapliga analyser.
I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.