Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.
Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
En ny avhandling i teologi belyser en grupp klimataktivister som menar att religiös tro och världens lidande inte kan hållas isär. Studien bygger på intervjuer i Sverige och Sydafrika och visar hur religiös tro kan komplettera klimatvetenskapen. Medan vetenskapen ofta väcker klimatångest och framtidsoro, erbjuder andlighet och tro hopp, mening och motivation till fortsatt handling.
Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom som är en typ av hjärtsjukdom. En ny studie tyder på att ett högre fiberintag kan bidra till att minska denna risk. Studien omfattade över 220 000 vuxna i Storbritannien och publiceras i European Journal of Epidemiology.
Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.
15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.
Forskare har i en ny studie tagit fram sju tydliga roller som generativ AI kan ha när det gäller information. I en ny studie beskriver de både positiva och negativa roller och dess styrkor, svagheter, möjligheter och risker. AI kan motverka desinformation, men den kan också förstärka problemet genom övertygande och svårupptäckt manipulation, som snabbt kan kopieras och spridas i stor skala.
två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.
Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.
Under de senaste två decennierna har antalet patienter som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier ökat markant. Det visar en ny studie som kartlagt samtliga fall av kardiomyopati i Sverige. Även om det skett en ökning, är det fortfarande osäkert om det beror på att fler drabbas av hjärtmuskelsjukdom eller på att vården blivit bättre på att ställa diagnos.
Individer med en födelsevikt på under ett kilo löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna, som följts från födseln till 26-29 års ålder.
Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.
En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle potentiell kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning baserad på data från över 135 000 äldre personer.
Romanen Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall. Hon kommer med förslag på hur rättprocesserna kan bli effektivare, ansvarsfrågan tydligare och hur det kan blir svårare att avskriva ärenden med hänvisning till preskriptionstiden.
Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.
