Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
Utan bättre samarbete och förankring av smittskyddsplaner på global och lokal nivå kommer vi även i framtiden ha svårt att skydda oss mot epidemier, så det är viktigt att agera innan det händer. Detta är ett av budskapen i en ny rapport som sammanfattar diskussionerna från höstens Uppsala Health Summit på temat Tackling Infectious Disease Threats.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om infektionssjukdomar, som inleds på tisdag, träffas experter och beslutsfattare från ministerier, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan minska risken för allvarliga utbrott av infektionssjukdomar.
Infektionssjukdomar är ett av de största hälsohoten i världen. Återkommande larm om spridningsrisk, epidemier och pandemier gör ämnet högaktuellt och väcker oro hos många. Idag publicerar Uppsala Health Summit den rapport som är utgångspunkt för toppmötet i Uppsala den 10-11 oktober som vill visa vägen framåt för att hantera utmaningarna.
Trots stora framsteg för hälsotillståndet i världen fortsätter infektionssjukdomar att utgöra ett stort hot. Alarmerande rapporter om utbrott av Zika, Ebola eller fågelinfluensa påminner om allvaret. Under toppmötet Uppsala Health Summit, samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans diskutera hur vi bäst kan värja oss från hoten.
Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
Antalet överviktiga och feta vuxna och barn i världen har på några få decennier nått alarmerande nivåer, inte minst i låginkomstländer. Under toppmötet Uppsala Health Summit, som i år äger rum i samband med World Obesity day 11-12 oktober 2016, samlas internationell expertis på barnfetma för att tillsammans med industri, beslutsfattare och civilsamhälle diskutera motåtgärder.
Uppsala universitet startar en ny utbildnings- och forskningsmiljö,"Health, Politics and Culture in Africa", om förhållanden på afrikanska kontinenten. Denna vecka arrangeras två öppna evenemang: Ett studentseminarium på Västgöra nation och en halvdag med föreläsningar i Universitetshuset.
EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.
Varje år dör cirka två miljoner barn på grund av diarréer och undernäring runt om i världen. I samband med en större internationell vetenskaplig konferens om två vanliga parasiter som orsakar dessa diarrésjukdomar, arrangeras ett minisymposium som vänder sig till allmänheten.
De flesta Sydafrikanska ungdomar som får hiv smittas genom oskyddat sex. Alla samhällssektorer, inklusive kyrkorna uppmanas att delta i arbetet med att förhindra spridningen av sjukdomen. I sin avhandling har Elisabet Eriksson sett att kyrkornas information fokuserar främst på moraliska aspekter av sexualitet men att ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder.
En stor andel av brunnarna för dricksvatten i Bangladesh innehåller höga halter av arsenik. Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att detta ökar risken för missfall och spädbarnsdöd. Nu visar de att det även ökar risken för diarré och lunginflammation hos de små barnen.
För ett halvår sedan togs ett första gemensamt steg för en global kraftsamling mot antibiotikaresistens. Inför Världshälsodagen den 7 april uppmanar nu nätverket ReAct, som leds från Uppsala universitet, världen att öka sina ansträngningar. För första gången på många år finns initiativ att få igång utveckling av de nya läkemedel som måste finnas när de gamla helt slutat fungera.
Med rätt information och stöd kring amning skulle man kunna rädda livet på 1.3 miljoner barn per år i de länder som har högst barnadödlighet. I länder som Mexico, Indien och Bangladesh har sådana insatser genomförts med stor framgång. Men i Sydafrika bidrar rädsla för HIV -stigmatisering till att kvinnor inte följer de amningsråd de får. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.
Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet får 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för forskning som syftar till att förhindra antibiotikaresistens. Det är ännu ett i raden av stora anslag till detta forskningsområde vid Uppsala universitet i år.
Varje år orsakar multiresistenta bakterier 25 000 dödsfall i EU och ökade kostnader på 1,5 miljarder Euro. Samtidigt har läkemedelsföretagen oroväckande få nya antibiotika under utveckling. Särskilt allvarlig är bristen på framtida preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier. Det visar en rapport som presenteras i samband med en EU-konferens idag i Stockholm.