Gå direkt till innehåll

Ämnen: Familjefrågor

  • Tidiga smakprov avslutar amning

    Ju tidigare spädbarn börjar med små smakprov av fast föda, desto tidigare äter de mer mat och slutar med amning. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Sophiahemmet Högskola, där mammor till 1 251 spädbarn från hela Sverige deltog. Nästan hälften av spädbarnen fick smakprover vid fyra månaders ålder.

  • Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad

    I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

  • Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

    Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittade förälder som ville ha information och som själv uppgav sitt namn och yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.

  • Liten hjälpinsats kan ge stor effekt för barn till deprimerade mammor

    Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halkar efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet, bland spädbarnsfamiljer i Sverige och i Bhutan. Men redan små förändringar kan bryta sambandet och få barnen återgår till sin normala utvecklingsnivå. Samma behov finns i alla tre grupperna och länderna.

  • Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Förhållande påverkar politiskt intresse

    ​Hur politiskt intresserad man är påverkas av om man är singel, när man går in i ett förhållande och när förhållandet tar slut. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. När deltagarna gick in i en romantisk relation anpassade de sig till varandras politiska intresse, men när de separerade gick de tillbaka till sitt tidigare intresse.

  • Attityder till risk undersökt i ny avhandling

    I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.

  • ​Etiska problem med genetisk screening inför graviditet

    Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.

  • ​”Man pratar inte om ateism med nära och kära men man gör det online”

    Kvinnliga ateistiska vloggare i USA ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig, visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.

  • ​Vem pratar om mäns fertilitet?

    Ansvarstagandet för det potentiella faderskapet börjar inte förrän mannen vet om att det ska komma ett barn, eller till och med först när barnet är fött. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "To plan or not to plan. Gender perspectives on pregnancy planning, fertility awareness and preconception health and care" som fokuserar på mäns tid i livet innan barn blir till.

  • ​50/50 bäst för skilsmässobarn

    Barn (3-5 år) i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller med bara en förälder efter en separation. Det visar en ny studie av 3 656 barn, gjord av forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess.

  • Ökat samarbete mellan förskola och BVC för att upptäcka barn med psykisk ohälsa

    Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.

  • Generna påverkar när vi får barn och hur många

    Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

  • Uppsala Health Summit 11-12 oktober: Pre-conference report

    Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.

  • Föräldrapengen skyddar inte deltidskvinnor

    Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Social position spelar roll för hur samhället hanterar mäns våld mot kvinnor och barn

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Linnéa Bruno undersökt statens hantering av fäders våld mot barn och mödrar - när, hur och för vem våld representeras som problem. I sitt material har hon bland annat sett att problemet främst ses som en konflikt mellan vuxna och att förövare med icke-nordiskt namn oftare bedömdes som farligare eller oviktigare för sina barn.

  • Tudelat i FN:s barnkonvention

    Religionsfriheten är barnets egen rättighet. Samtidigt har barnets föräldrar rätt att ge det religiös vägledning. Det framgår av artikel 14 i FN:s barnkonvention. En ny avhandling från Uppsala universitet visar på svårigheterna med att tolka konventionen.

  • Internationell konferens om reproduktiv hälsa och råd inför graviditet

    Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.

  • Förenklad abortvård kan stärka indiska kvinnors egenmakt

    Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.

  • Föräldrar vill att barnen känner till donationen

    Föräldrar som får barn med hjälp av donerade ägg eller spermier vill berätta för barnen om hur de kom till. Att hemlighålla behandlingen kan skada relationerna i familjen, tror föräldrarna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet: ”The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors”.

Visa mer