Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad

I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

I Thailand har kommersiellt surrogatmödraskap varit illegalt sedan 2015, men industrin lever kvar, om än på andra premisser. Men vad händer när surrogatindustrin etablerar sig på en svart marknad och hur påverkar det kvinnorna som agerar surrogatmödrar?

–Surrogatindustrin försvinner inte på grund av förbud. Däremot krävs det att kvinnorna som agerar surrogatmödrar är mer flexibla än tidigare. Från Thailand reser de till länder såsom Kina, Laos, Kambodja och Vietnam, både för embryoinplantation och för att föda barnen, säger Elina Nilsson, doktor i genusvetenskap vid Uppsala universitet.

För att kunna fortsätta existera i det snabbt ändrade juridiska landskapet är surrogatmarknaden beroende av kvinnornas mobilitet – att kunna resa till och från hälsokontroller och förflytta sig över landsgränser – men också immobilitet, perioder när de har begränsade möjligheter att röra sig fritt, till exempel när de väntar på att föda. Det här placerar kvinnorna i en prekär och utsatt position.

I avhandlingen har Elina Nilsson djupintervjuat 12 thailändska kvinnor som agerat surrogatmamma för internationella klienter. Både stigmatisering och den illegala statusen för surrogatmödrar begränsade möjligheterna att få fler informanter. Kvinnorna beskriver bland annat hur deras kvinnliga nätverk spelar en stor roll i att lära sig mer om processen och skapa en sorts trygghet, trots dess illegala status. Men den huvudsakliga motivationen för att genomgå en surrogatprocess är pengar.

–Kommersiellt surrogatmödraskap är ett sätt att tjäna en stor summa pengar på en relativt kort tid. Men många stannar också kvar i surrogatmödraskapet, antingen genom att upprepa det, vilja upprepa det, eller genom att rekrytera andra kvinnor till det. Anledningen är att det egentligen inte var så ekonomiskt transformerande som de hoppats på, många fortsätter helt enkelt att vara skuldsatta.

Även om alla kvinnor som intervjuades var tydliga med att de gjorde detta främst för pengarna framhöll de även hur det sågs som en god gärning, tam bun, som skulle generera positiv karma enligt buddhistisk moral. Och eftersom kvinnorna bidrog ekonomiskt till familjen så blev det också ett sätt att leva upp till en idealistisk thailändsk kvinnoroll, där döttrar förväntas ta ekonomiskt ansvar för både sina barn och sina föräldrar. Genom att rama in surrogatmödraskap i den här lokala moraliska och religiösa kontexten blev det begripligt för både kvinnorna själva och för människor i deras omgivning.

–Surrogatmammans position är utsatt och ambivalent. Hon förväntas anpassa sig efter surrogatindustrins villkor och behov, samtidigt som hon själv har egna behov och en egen familj att ta hand om. Min forskning visar på hur den globala surrogatmarknaden och lokala kontexter interagerar med varandra, och hur detta formar thailändska surrogatmödrars erfarenheter.

Avhandling: Nilsson, Elina (2022); Thai Surrogate Mothers’ Experiences of Transnational Commercial Surrogacy: Navigating Local Morality and Global Markets, Acta Universitatis Upsaliensis.Fulltext:https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1663096/FULLTEXT01.pdf

För mer information:

Elina Nilsson, doktor i genusvetenskap, Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet,elina.nilsson@gender.uu.se, 070-234 39 27