Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en i gruppen av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området.
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.
Fredagen den 16 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
En stor del av de extra forskningsmedel som universitetet väntas få nästa år ska fördelas strategiskt i syfte att bidra till förnyelse och ge starka miljöer en extra stimulans i den globala konkurrensen. Det beslutades idag när konsistoriet godkände verksamhetsplanen för nästa år. Ökad lärartäthet är kvalitetssatsningar som ska ge studenterna ännu bättre utbildning.
Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.
Proteinet Alfa-aktin behövs för att hjärtmuskeln ska slå, men också för normal utveckling av hjärtat. I nätupplagan av Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare att patienter med en känd defekt i hjärtat förmak har ärftliga förändringar i detta protein. Rönen kan användas direkt för att utveckla diagnostik för defekten, men också på sikt för nya behandlingar av andra hjärtsjukdomar.
Laboratorieförsök har tidigare visat att cancerceller överproducerar ett enzym, heparanas, som spjälkar den kroppsegna polysackariden heparansulfat till kortare fragment. Mängden enzym har samband med graden av malignitet. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Nature Chemical Biology, där Uppsalaforskare visar att en hämmare mot heparanas är mycket intressant som läkemedelskandidat.
Nu är det visat att teleradiologi fungerar för akutröntgen. Det betyder att patienten kan röntgas på natten i Sverige och omedelbart diagnostiseras i Australien, där det är dag. Det visar en studie från Uppsala universitets enhet för radiologi och Röntgenkliniken på Akademiska sjukhuset som publiceras i senaste numret av tidskriften ACTA Radiologica.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.
Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.
För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.
I en storskalig studie för att hitta gener som är skadade vid bröstcancer och tjocktarmscancer visar Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor att patienter med samma tumörsjukdom ofta har en unik profil av skadade gener. Resultaten, som idag publiceras i nätupplagan av tidskriften Science, ger nya verktyg för framtidens diagnostik och behandling av cancer.
Svenska och amerikanska forskare har använt teoretiska beräkningar för att förstå vad som händer med metallen vanadium under högt tryck och visar att ämnet beter sig mycket egendomligt. Resultaten, som kan innebära ett genombrott för forskningen om supraledare, publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften PNAS.
Litteraturteoretikern Linda Hutcheon från Toronto, Kanada, och professor Vadim Borisovič Krys`ko från Moskva har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.