Genetisk analys av saliv gör det möjligt att se om ett bytesdjur har blivit attackerat av en varg eller en hund. Anna-Karin Sundqvist har bland annat utvecklat metoder för detta i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 8 februari. Hon visar också att risken för att hund-vargkorsningar ska föra in hundgener i vargflocken är liten.
VINNOVA och Rymdstyrelsen investerar stort i forskning och utveckling av nydanande rymdteknik vid Uppsala universitets Ångströmlaboratorium. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar.
Med ny teknologi kan bildskärmar anpassas så att personer som står på olika sidor av en skärm ändå ser innehållet från samma håll, eller så att de om man så vill ser olika information på skärmen. Detta gör det enklare att fatta snabba beslut i komplexa problemsituationer, visar Lars Winkler Petterssons avhandling i människa-datorinteraktion. Han disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.
För att lura kroppens immunförsvar kamouflerar sig vissa bakterier med kroppens egna proteiner. Sara Lejon har genom att undersöka två proteiners struktur studerat hur bakteriell infektion uppstår och hur ett visst antibiotikum tillverkas, vilket är viktig kunskap i kampen mot antibiotikaresistens. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.
Perioden efter disputation innebär mycket osäkra finansieringsförhållanden för unga forskare. Den 14 februari arrangerar Uppsala universitet i samarbete med Sveriges universitetslärarförbund, SULF, ett symposium om karriärvägar inom akademin.
Svåra blödningar i samband med magsår eller förlossningar behandlas ofta med operation, men ny forskning visar att det finns en bättre metod. Kateterburen terapi, dvs. att man lokaliserar och stoppar blodflödet via en kateter, är både effektivare och mer skonsamt mot patienten, enligt en ny avhandling av Lars-Gunnar Eriksson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 1 februari.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.
Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.
I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.
Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.
Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats av Maria Koltowska-Häggström vid Uppsala universitet. Hennes avhandling granskas den 18 januari.
Centrum för genusvetenskap, som Vetenskapsrådet förra året uppmärksammade för excellent genusforskning, firar femårsjubileum den 23 januari. Förmiddagen bjuder på konstvernissage och eftermiddagen innehåller en rad föredrag och avslutas med paneldebatt.
Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Med hjälp av olika alarmläten kan lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende – hökar - håller på med. Det räcker för att leda till situationsspecifika flyktbeteenden, som ökar chansen att de överlever. Denna upptäckt av Uppsalaforskaren Michael Griesser publiceras i Current Biology och visar för första gången att djur kan bedöma och kommunicera om rovdjurs beteende.
Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.
Svenska företag och medier har ett välorganiserat samarbete, med nära och personliga relationer som båda parterna tjänar på. Medierna får tillgång till intressant företagsinformation medan företagen aktivt kan påverka formen och innehållet i journalisternas texter, visar företagsekonomen Josef Pallas. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 december.
Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.
Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.