Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så.
Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.
Mörk materia och evolution i laboratoriet är ämnena för årets Celsius-Linnéföreläsningar som äger rum den 14 februari vid Uppsala universitet. De båda föreläsarna är båda internationellt ledande inom sina respektive områden.
När vissa metaller formas är det vanligt att en del av arbetsmaterialet fastnar på verktygen som sedan repar metallytan, så kallad galling. Magnus Hanson vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat fenomenet och hur man, genom att förändra materialet i verktygen, kan undvika att metallerna fastnar. Han försvarar sin avhandling den 15 februari.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.
Forskare vid Uppsala universitet och KTH presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science belägg för att deras teori om Jordens inre verkligen stämmer. Rönen kan bland annat få betydelse för förståelsen av jordens avkylning, liksom av stabiliteten hos det jordmagnetiska fältet.