Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat fyra helt nya arter. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 mars.
Brunbjörnar från Iberiska halvön är inte så genetiskt olika andra brunbjörnar i Europa som man trott. En internationell studie som idag publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar tvärtom att den spanska björnen nyligen isolerats från andra europeiska stammar. Rönen innebär nya fakta i diskussionen om hur den hotade spanska björnpopulationen ska räddas.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Atomkluster kan användas till exempel som beläggning för att ge material olika egenskaper. Fysikern Andreas Lindblad vid Uppsala universitet har studerat bland annat klustrens struktur, och visar i sin avhandling att man med hjälp av olika produktionsmetoder kan ge klustren olika strukturer och därmed även olika egenskaper. Avhandlingen granskas den 14 mars.
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.
Svampar har inget kön utan bara olika s k parningstyper. En ny studie som idag publiceras av den ansedda tidskriften PLoS visar att det finns stora likheter mellan de delar av DNA som bestämmer kön i växter och djur och de delar av DNA som bestämmer parningstyp i vissa svampar. Detta gör svampar intressanta som nya modellorganismer i studier av könskromosomernas evolutionära utveckling.
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.
Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så.
Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.