Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

  • Viktig ny modell visar hur proteinerna hittar på DNA

    Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Snabb behandling viktig vid psykos

    Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.

  • Immunförsvaret påverkar risken för livmoderhalscancer

    Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.

  • Kampen mot våra folksjukdomar vässas med datorkraft

    Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.

  • Pressinbjudan: Europas forskningspolitik - vart är vi på väg?

    Hur har forskningspolitiken förändrats i Europa, inklusive Sverige, de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Den 17-18 mars samlas forskare, finansiärer och representanter för europeiska forskningsorganisationer i Uppsala för att diskutera och reflektera kring utvecklingen inom forskningspolitik och vetenskapliga institutioner i dagens Europa.

  • Oklart regelverk hinder för biologisk mångfald

    Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.

  • Hugo Valentin-föreläsning om Förintelsen i Galizien

    Övergången från mångetnisk samexistens till massmord i Galizien, ett historiskt landskap mellan Ukraina och Polen, är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning som hålls den 10 mars. Föreläsare är professor Omer Bartov från Brown University i USA, en av världens mest framstående forskare när det gäller Förintelsen och folkmord.

  • Kyrkan som social aktör

    Debatten kring vigselrätten aktualiserar frågor om Svenska kyrkans identitet och dess förhållande till staten och samhället. Hur Svenska kyrkans identitet tar sig konkreta uttryck på lokal nivå har studerats i en avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 6 mars 2009.

  • Ny bok om varför arter dör ut

    Boken ”Evolutionary Conservation Genetics”, som ges ut av Oxford University Press den 3 mars, handlar om genetikens betydelse för olika arters vara eller icke-vara. Professor Jacob Höglund vid Uppsala universitet är författare och i boken belyser han bland annat vikten av att kunna anpassa sig.

  • “One of the most important problems in materials science solved”

    Together with three colleagues Professor Peter Oppeneer of Uppsala University has explained the hitherto unsolved mystery in materials science known as ‘the hidden order’ – how a new phase arises and why. The findings are now being published in the scientific journal Nature Materials.

  • ”Ett av materialvetenskapens viktigaste problem löst”

    Det säger professor Peter Oppeneer vid Uppsala universitet. Tillsammans med tre kollegor har han lyckats förklara den så länge olösta gåtan inom materialvetenskapen, den så kallade gömda ordningen - hur en ny fas uppstår och varför. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials.

  • ”Everything important is to do with passion”

    Orden är den engelska författarinnans Iris Murdochs egna och kärlekens roll i Murdochs filosofi presenteras den 21 februari 2009 i en avhandling i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Men det är inte det strikt kristna kärleksbegreppet som avhandlas utan en originell tolkning av det platonska Eros.

  • Skadlig parning

    Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det som är bäst för det ena könet inte alltid är det bästa för det andra könet. Evolutionära konflikter mellan de båda könen orsakar istället karaktärer och beteenden som rent av är skadliga för det andra könet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Fruit flies sick from mating

    Mating can be exhausting. When fruit flies mate, the females’ genes are activated to roughly the same extent as when an immune reaction starts. This is shown in a study at Uppsala University that is now appearing in the scientific publication Journal of Evolutionary Biology.

  • Bananflugor sjuka av parning

    Det tar på krafterna att para sig. När bananflugor parar sig så slås honornas gener på i ungefär lika stor utsträckning som när en immunreaktion startar. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Evolutionary Biology.

  • Knowledge of genetics improves uncertain medication

    Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.

  • Kunskap om genetik förbättrar osäker medicinering

    Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

  • Planeternas turbulenta födelse

    Nya rön vad gäller planetbildning, extrasolära planeter och stjärnbildning presenteras i den avhandling i astronomi som läggs fram vid Uppsala universitet den 26 februari. Med hjälp av hydrodynamiska simuleringar har de tittat närmare på den drivande kraften vid planetbildning.

Visa mer