Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Var kommer våra fingrar och tår ifrån?

    Har du någonsin funderat över var dina fingrar och tår kommer från? Eller varför så olika djur som hästar, ödlor och grodor har ett bäcken som stödjer djurens vikt på land och tillåter dem att springa och hoppa? Detta har studerats i en avhandling i evolutionsbiologi som försvaras vid Uppsala universitet den 9 april 2009.

  • Klas Kullander får Göran Gustafssonpris i medicin

    Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.

  • Temadag om juridik och vardag

    Rättsvetenskapens dag är en temadag som handlar om juridiken i vardagen, vardagen i juridiken och juridik som vetenskap. Rättsvetenskapen och livets innersta är en programpunkt som tar upp teman som: ”Vill vi ha blod på våra lakan? Äktenskapssyn och kulturkrockar” och ”Att bli förälder – en mänsklig rättighet?”.

  • Skönlitterär kritik av första världskriget

    Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet den 3 april. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.

  • Genbyten är vanliga hos könsmanipulerande bakterier

    Vissa bakterier har lärt sig manipulera andelen honor och hanar i insektspopulationer. Nu har Uppsalaforskare bestämt hela arvsmassan för en bakterie som infekterar en nära släkting till bananflugan. Resultaten visar extremt höga frekvenser av genbyten inom denna bakteriegrupp. I framtiden hoppas man kunna använda könsmanipulerande bakterier som miljövänliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.

  • "Ingen ny lärarutbildning nödvändig"

    Ambitionen att höja lärarutbildningens status och kvalitet är positiv, men de förbättringar som en ny lärarutbildning skulle innebära går att genomföra inom den befintliga utbildningen. Bland annat det skriver Uppsala universitet i sitt remissvar på betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109).

  • Rätt dos Waran bestäms av tre gener

    Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

  • Fossilfragment avslöjar 500 miljoner år gammalt rovdjur

    När Hurdia victoria beskrevs för första gången år 1912 trodde man det var ett enkelt kräftdjur. Nu avslöjar forskare vid Uppsala universitet att skölden i själva verket var en del av ett egendomligt och skräckinjagande djur som kastar nytt ljus över ursprunget till en av världens största nutida djurgrupper; leddjuren. Studien publiceras i det nya numret av tidskriften Science.

  • Eldföreställning berättar om klimatförändringar.

    Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.

  • Existentiell hälsa och prästers utbrändhet

    Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

  • Viktig ny modell visar hur proteinerna hittar på DNA

    Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Snabb behandling viktig vid psykos

    Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.

  • Immunförsvaret påverkar risken för livmoderhalscancer

    Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. Det visar Emma Ivansson i en ny avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 13 mars.

  • Kampen mot våra folksjukdomar vässas med datorkraft

    Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.

  • Pressinbjudan: Europas forskningspolitik - vart är vi på väg?

    Hur har forskningspolitiken förändrats i Europa, inklusive Sverige, de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Den 17-18 mars samlas forskare, finansiärer och representanter för europeiska forskningsorganisationer i Uppsala för att diskutera och reflektera kring utvecklingen inom forskningspolitik och vetenskapliga institutioner i dagens Europa.

  • Oklart regelverk hinder för biologisk mångfald

    Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.

  • Hugo Valentin-föreläsning om Förintelsen i Galizien

    Övergången från mångetnisk samexistens till massmord i Galizien, ett historiskt landskap mellan Ukraina och Polen, är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning som hålls den 10 mars. Föreläsare är professor Omer Bartov från Brown University i USA, en av världens mest framstående forskare när det gäller Förintelsen och folkmord.

  • Kyrkan som social aktör

    Debatten kring vigselrätten aktualiserar frågor om Svenska kyrkans identitet och dess förhållande till staten och samhället. Hur Svenska kyrkans identitet tar sig konkreta uttryck på lokal nivå har studerats i en avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 6 mars 2009.

Visa mer