Präster och församlingsbor har intervjuats i ett avhandlingsarbete, som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april, 2009. Syftet var att ge en tydligare bild av församlingsbors andlighet och religiositet och ta reda på hur präster relaterar till andlighet och religiositet "utanför" kyrkan, samt hur de själva ser på samma frågor.
Kol kan sägas vara "livets grundämne" och dess ursprung är en viktig pusselbit för förståelsen av livets kosmiska ursprung. Kolets ursprung och den process, stjärnvind, som för nybildat kol in i det kosmiska materiakretsloppet presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet 29 april, 2009.
Betygsfrågan och nationella prov i skolan är ett ständigt återkommande debattämne. Men hur ser skoldebatten ut i ett internationellt perspektiv, och vad kan vi lära av andra länders erfarenheter? Om detta handlar den första i en rad föreläsningar om aktuell utbildningsvetenskaplig forskning vid Uppsala universitet, som hålls onsdagen den 22 april.
När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.
When Uppsala researchers found immature stem cells in the inner ear of humans a few years ago, it caused a global sensation. They have also managed to grow hearing nerves from stem cells and human tissue from donated cochleae. Moving images of how nerve cells, like social, swimming beings, seek out each other are now suggesting entirely new and breathtaking perspectives to researchers.
1909 anställdes den förste professorn, Sam Wide, på den professur som idag heter Antikens kultur och samhällsliv. I år firar institutionen 100-årsjubileum med en seminarieserie - och med att utlysa lärostolsprofessuren igen efter en tids vakans.
Vad visste Darwins om vulkaners inre och vad hade han velat veta om samarbetets sanna natur? Vad säger en av Uppsala universitets främsta evolutionsbiologer, Anna Qvarnström, idag om arternas uppkomst? Med en rad föredrag bjuder biologiska sektionen in Uppsalaborna till en spännande dag om hur Darwins forskning utvecklats vidare och kan berätta idag.
Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.
Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.
Högskolans roll som aktör för ökad jämlikhet och demokrati i samhället, och hur denna roll yttrar sig i urval och rekrytering av studenter till högskolan, samt i undervisningen, har studerats i den avhandling i pedagogik som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april.
Upptäckten som lett fram till en världsunik metod för att undersöka mänskliga proteiner och deras funktion gjordes vid Uppsala universitet för några år sedan. Denna vecka presenteras metoden av avknoppningsföretaget Olink och nye samarbetspartnern Abnova på en stor cancerkonferens i USA.
Fossil av forntida djur visar oftast bara hur de vuxna djuren såg ut. Men många arter ändrar utseende under uppväxten, till exempel groddjurs och salamandrars yngel som omvandlas från vatten- till landdjur. Nu visar ny forskning av bland andra Per Ahlberg vid Uppsala universitet att vissa av de tidigaste landdjuren också ändrade livsstil under uppväxten.
Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka sjukdomsförloppet. Disputation äger rum den 17 april, 2009.
Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet den 17 april 2009. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.
Har du någonsin funderat över var dina fingrar och tår kommer från? Eller varför så olika djur som hästar, ödlor och grodor har ett bäcken som stödjer djurens vikt på land och tillåter dem att springa och hoppa? Detta har studerats i en avhandling i evolutionsbiologi som försvaras vid Uppsala universitet den 9 april 2009.
Klas Kullander, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2009 - de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning, och de mest prestigefyllda bland yngre forskare. Priset är på 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor.
Rättsvetenskapens dag är en temadag som handlar om juridiken i vardagen, vardagen i juridiken och juridik som vetenskap. Rättsvetenskapen och livets innersta är en programpunkt som tar upp teman som: ”Vill vi ha blod på våra lakan? Äktenskapssyn och kulturkrockar” och ”Att bli förälder – en mänsklig rättighet?”.
Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet den 3 april. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.
Vissa bakterier har lärt sig manipulera andelen honor och hanar i insektspopulationer. Nu har Uppsalaforskare bestämt hela arvsmassan för en bakterie som infekterar en nära släkting till bananflugan. Resultaten visar extremt höga frekvenser av genbyten inom denna bakteriegrupp. I framtiden hoppas man kunna använda könsmanipulerande bakterier som miljövänliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.