Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.
På torsdag arrangeras ett heldagssymposium tillsammans med 14 inbjudna forskare från Hallym University i Sydkorea. - Sydkorea har mycket framstående forskning inom områden där även vi har ett starkt forskningsintresse. Vårt besök i Seoul förra året har redan lett till två samarbeten, säger Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi, som ansvarat för planeringen.
Hanna Silber presenterar i sin avhandling en modell som förväntas få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel för behandlingen av typ 2-diabetes. Den kan dessutom leda till mindre obehag för försökspersoner, liksom till lägre kostnader. Disputationen ägde rum den 24 april vid Uppsala universitet.
Efter internremiss och diskussioner på olika nivåer uttryckte konsistoriet idag sin tydligt positiva inställning till en ökad autonomi för lärosätena. Större självständighet ger bättre förutsättningar för utveckling och underlättar samverkan med omvärlden.
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
I den i dagarna presenterade gymnasiepropositionen är den konfliktladdade frågan om det individuella programmets framtid utbruten och kommer först efter sommaren. Pia Skott har i sin avhandling i pedagogik, som hon lade fram vid Uppsala universitet den 28 april, undersökt både det nationella beslutsfattandet och det kommunala genomförandet av IV-programmet.
Materialforskarna vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, arrangerar i morgon tisdag en lokal pressträff om Uppsalaforskningen kring MAX-lab och om Uppsalas kopplingar och engagemang i projektet.
Ett konsortium som inledningsvis består av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Region Skåne och Lunds universitet startar idag projekteringen av den mycket avancerade materialforskningsanläggningen MAX IV. Byggstart sker senast under början av 2010, men planeringen är redan på ett avancerat stadium, vilket innebär att åtskilligt arbete är redan igång.
Blåbär och många andra nyttiga livsmedel innehåller antioxidanter som oskadliggör fria radikaler i kroppen. Men att identifiera och mäta dem i livsmedel är krångligt och tidsödande. Camilla Zettersten presenterar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 april, en ny metod som förenklar arbetet.
Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.
Präster och församlingsbor har intervjuats i ett avhandlingsarbete, som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april, 2009. Syftet var att ge en tydligare bild av församlingsbors andlighet och religiositet och ta reda på hur präster relaterar till andlighet och religiositet "utanför" kyrkan, samt hur de själva ser på samma frågor.
Kol kan sägas vara "livets grundämne" och dess ursprung är en viktig pusselbit för förståelsen av livets kosmiska ursprung. Kolets ursprung och den process, stjärnvind, som för nybildat kol in i det kosmiska materiakretsloppet presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet 29 april, 2009.
Betygsfrågan och nationella prov i skolan är ett ständigt återkommande debattämne. Men hur ser skoldebatten ut i ett internationellt perspektiv, och vad kan vi lära av andra länders erfarenheter? Om detta handlar den första i en rad föreläsningar om aktuell utbildningsvetenskaplig forskning vid Uppsala universitet, som hålls onsdagen den 22 april.
När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.
When Uppsala researchers found immature stem cells in the inner ear of humans a few years ago, it caused a global sensation. They have also managed to grow hearing nerves from stem cells and human tissue from donated cochleae. Moving images of how nerve cells, like social, swimming beings, seek out each other are now suggesting entirely new and breathtaking perspectives to researchers.
1909 anställdes den förste professorn, Sam Wide, på den professur som idag heter Antikens kultur och samhällsliv. I år firar institutionen 100-årsjubileum med en seminarieserie - och med att utlysa lärostolsprofessuren igen efter en tids vakans.
Vad visste Darwins om vulkaners inre och vad hade han velat veta om samarbetets sanna natur? Vad säger en av Uppsala universitets främsta evolutionsbiologer, Anna Qvarnström, idag om arternas uppkomst? Med en rad föredrag bjuder biologiska sektionen in Uppsalaborna till en spännande dag om hur Darwins forskning utvecklats vidare och kan berätta idag.
Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden hos möss har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter, visar sig framkalla utvecklingsstörningar på nervsystemet.
Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.