Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Banbrytande resultat för nytt läkemedel vid förmaksflimmer

    Ett nytt blodförtunnande medel är både effektivare och säkrare än warfarin för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Det visar resultat från en omfattande internationell klinisk studie, RE-LY, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

  • Nytt blodproppsläkemedel ökar överlevnad och minskar återfall i hjärtinfarkt

    Ett nytt blodproppsläkemedel minskar risken för död och återinsjuknande efter hjärtinfarkt, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Det visar en stor internationell klinisk studie, PLATO, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och Duke Clinical Research Institute, USA.

  • Hormonbalans vid Downs syndrom undersökt

    Personer med Downs syndrom kan behöva högre hormonnivåer än andra för att utvecklas och må bra. Det tyder barnläkaren Åsa Myrelids avhandling på, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 5 september. Resultaten kan användas för att förbättra det medicinska omhändertagandet av barn med Downs syndrom.

  • DNA ur Linnés växtsamling isolerat i unik studie

    En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.

  • Diarrésjukdomen Giardiasis orsakas av två olika parasitarter

    Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har hittat stora genetiska skillnader mellan de humana varianterna av tarmparasiten Giardia intestinalis. Genomsekvensering med de senaste teknikerna visar att människor infekteras av två olika Giardia-arter, enligt en studie som publiceras i tidskriften PLoS Pathogens idag.

  • Evolutionärt bevarad mekanism styr genernas användning

    Människans gener är förpackade i nukleosomer, som innehåller epigenetiska signaler om hur generna ska användas. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att den proteinkodande delen av genen är förpackade i särskilda nukleosomer. Mekanismen finns även hos rundmasken C elegans och kan spåras en miljard år bakåt i tiden, visar studien som presenteras i tidskriften Genome Research.

  • Hudsjukdom hos nyfödda beror på genetisk mutation

    I en ny studie som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics visar Uppsalaforskare på orsaken till en variant av hudsjukdomen iktyos - det så kallade iktyos prematuritetssyndromet. Vid sjukdomen sätter det sjuka fostret igång värkarbetet redan under graviditetsvecka 28-30 och uppvisar svåra hudförändringar vid födseln som ger livslånga besvär.

  • Järnbrist hos spädbarn i u-länder beror inte på amning

    Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.

  • Resistenta bakterier kan fortsätta mutera även utan antibiotika

    Bakterier som redan har en låg resistens mot antibiotika kan på egen hand fortsätta att mutera och bli högresistenta, utan att de exponeras för antibiotika. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften PloS Pathogens.

  • Fornnordiska sagor tema för internationell konferens

    Den 9-15 augusti samlas experter på fornnordiska texter i Uppsala för den fjortonde internationella Sagakonferensen. Bland annat presenteras ett pågående forskningsprojekt kring den unika handskrift av Snorres Edda som finns vid Uppsala universitetsbibliotek.

  • Uppsalaforskare finner saknad fossil pusselbit

    Hajars sätt att fortplanta sig är nästan 400 miljoner år gammalt. Den insikten är konsekvensen av att Uppsalaforskaren Per Erik Ahlberg tidigt i våras hittade en så kallad "könsrulle" i fossil från en primitiv fiskgrupp. Rönen publiceras idag i tidskriften Nature.

  • Unika träbitar från bronsåldern hittades Uppsala universitets samlingar

    3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner. - Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.

  • Prisbelönt IT/bioteknik-system blir ännu vassare

    Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.

  • Sommartips från Uppsala universitet

    Uppsala universitets sommartipslista innehåller kontakuppgifter till forskare inom allt från myggforskning till EU-ordförandeskapet. Se även www.uu.se/press för mer information.

  • Hårstrå kastar ljus över teori om Kopernicus

    Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.

  • Operation för pulsåderbråck ger nästan normal livslängd

    Förebyggande operationer används allt oftare för att behandla bråck på stora kroppspulsådern. Trots att operation numera erbjuds allt äldre och sjukare patienter har långtidsöverlevnaden för dem som opereras förbättrats de två senaste decennierna. Det visar en stor studie där forskare från Uppsala universitet har undersökt 12 000 patienter. Resultaten publiceras i tidskriften Circulation.

  • Cancerdiagnosen kan påverka tonåringars utveckling positivt

    Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska utvecklingen hos många unga. Studien omfattar tonåringar som vårdats vid de barnonkologiska klinikerna i Uppsala, Umeå och Lund.

  • Language change can be traced using gigantic text archives

    Historical collections that include everything ever written in a dozen American and British newspapers are now available electronically. Donald MacQueen from Uppsala University, Sweden, has carried out the first comprehensive study that makes use of this resource in order to track changes in language usage, a method that makes it possible to attain an entirely new degree of precision in dating.

  • Förändringar i språket kan spåras via gigantiska textarkiv

    Historiska textsamlingar med allt som skrivits i ett dussintal amerikansk och brittiska tidningar sedan de startade finns numera tillgängliga elektroniskt. Donald MacQueen har gjort den första omfattande studien som utnyttjar denna resurs för att spåra ändringar i språkbruket, en metod som gör det möjligt att nå en helt ny precision i dateringen. Han disputerade vid Uppsala universitet den 8 juni.

  • Bra hanar är dåliga fäder

    De hanar som har högst genetisk kvalitet är, i motsats till vad man trott, inte bäst på att befrukta honornas ägg. I en ny studie på fröbaggar visar Göran Arnqvist vid Uppsala universitet och Trine Bilde vid Århus universitet tvärtom att när en hona parar sig med flera hanar, är det hanarna av låg genetisk kvalitet som är bäst på att befrukta äggen. Studien publiceras i tidskriften Science.

Visa mer