Nytt blodproppsläkemedel ökar överlevnad och minskar återfall i hjärtinfarkt

Ett nytt blodproppsläkemedel minskar risken för död och återinsjuknande efter hjärtinfarkt, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Det visar en stor internationell klinisk studie, PLATO, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och Duke Clinical Research Institute, USA.

Idag presenterades de definitiva resultaten från den kliniska studien PLATO (A Study of Platelet Inhibition and Patient Outcomes) vid Europeiska kardiologföreningens kongress i Barcelona. Samtidigt publiceras studien online i New England Journal of Medicine. Studien jämför ett nytt blodproppsläkemedel, ticagrelor (Brilinta®) med dagens rutinbehandling med klopidogrel (Plavix®) hos patienter med akut hjärtinfarkt.

Resultaten visar att den nya behandlingen med ticagrelor minskar risken för nya hjärtkärlrelaterade händelser (död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt eller slaganfall) med 16 procent, från 11,7 till 9,8 procent, jämfört med klopidogrel (p<0.001) utan att öka risken för allvarliga blödningskomplikationer. Framför allt bestod förbättringen av en statistiskt säkerställd minskning av både hjärtrelaterad död och hjärtinfarkt, medan det inte fanns någon skillnad i förekomst av slaganfall mellan behandlingsgrupperna. Dessutom minskade risken för blodproppsbildning i kranskärlsstent som ofta utgör en del av behandlingen vid hjärtinfarkt. Riskminskningen sågs redan tidigt i behandlingen, och ökade kontinuerligt med tiden. Ticagrelor är därmed det första blodproppshämmande läkemedlet som har visat sig minska hjärtkärlrelaterad dödlighet vid alla typer av akut kranskärlssjukdom. Studiens resultat motsvarar en förbättring som innebär att 14 av tusen patienter med akut kranskärlssjukdom kan räddas till livet och att 11 fall
av hjärtinfarkt och 8 fall av stenttrombos kan förebyggas genom att använda ticagrelor istället för klopidogrel. Detta utan att öka antalet allvarliga blödningar.

- Ticagrelor är den första trombocythämmaren som har visat sig bättre än klopidogrel på att förebygga död i hjärtsjukdom hos patienter med akut kranskärlssjukdom, och detta utan öka risken för allvarliga blödningar, säger professor Lars Wallentin, ordföranden i PLATOs styrgrupp och ledare för studien, som han menar visar på helt nya möjligheter att förebygga nya hjärtkärlproblem hos patienter med akut kranskärlssjukdom.

- Dagens standardbehandling fungerar inte på alla patienter av genetiska skäl och utan full effekt är det vanligt att stentar proppar igen. Även den risken minskar med det nya läkemedlet säger docent Stefan James, koordinator för svenska centra i studien.

PLATO-studien bekräftar resultat från tidigare kliniska studier av ticagrelor, där man kunnat se en ökad behandlingseffekt utan att öka risken för allvarlig blödning. En likartad risk för allvarliga blödningskomplikationer i de två behandlingsgrupperna sågs oavsett kön, vikt eller tidigare slaganfall/TIA. När även mindre blödningar räknades in, kunde man se en något ökad förekomst av blödningar i ticagrelorgruppen. Vid kontinuerlig EKG-övervakning i samband med det akuta insjuknandet kunde man se en något ökad förekomst av pauser i hjärtrytmen hos patienter som fått ticagrelor. Detta kunde dock inte ses senare under behandlingstiden när EKG-övervakning utfördes i hemmet. De observerade pauserna i hjärtrytmen medförde inga symptom eller konsekvenser för de ticagrelorbehandlade patientern. En ökad förekomst av övergående andfåddhet kunde också ses i ticagrelorgruppen, men bara en av hundra ticagrelorbehandlade patienter valde att avbryta medicineringen på grund av denna biverkan.

FAKTA

Om PLATO-studien: I PLATO-studien jämfördes behandling med ticagrelor plus acetylsalicylsyra med den etablerade kombinationen klopidogrel plus acetylsalicylsyra, för att se om användning av ticagrelor kan ge kliniskt meningsfulla fördelar i behandlingen av patienter med akut kranskärlssjukdom. 18 624 patienter från 893 sjukhus i 43 länder på alla kontinenter deltog i studien, varav 348 i Sverige (46 vårdades på Akademiska sjukhuset). Kort efter att patienterna kommit till sjukhuset inleddes långtidsbehandling (6-12 månader) med trombocythämmande läkemedel, antingen med ticagrelor (90 mg två gånger dagligen) eller med klopidogrel (75 mg dagligen). PLATO-studien leddes av en styrgrupp med två ordföranden, professor Lars Wallentin från Sverige (Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR) och professor Robert Harrington från USA (Duke Clinical Research Institute). PLATO-studiens upplägg har tidigare publicerats i aprilnumret av American Heart Journal (James et al, Am Heart J 2009; 157: 599-605).

Om ticagrelor: Ticagrelor är den första oralt tillgängliga reversibla blockeraren av trombocytens ADP-receptor (P2Y12-receptorn). ADP-receptorblockad hindrar trombocytens aktivering, och minskar därmed risken för bildning av blodproppar. Ticagrelor (Brilinta®) är den första substansen i en ny kemisk klass, cyklopentyl-triazolo-pyrimidinerna, och skiljer sig kemiskt från tienopyridiner som klopidogrel och prasugrel. Ticagrelor (Brilinta®) har utvecklats och produceras av AstraZeneca.

Om akut kranskärlssjukdom: Ett samlingsnamn för alla tillstånd med plötslig bröstsmärta orsakad av blodproppsbildning i ett kranskärl som leder till att blodförsörjningen av hjärtmuskeln plötsligt blir otillräcklig. Indelas i tre huvudgrupper - instabil angina utan tecken på hjärmuskelskada och mindre hjärtinfarkt (icke-ST-höjningsinfarkt) och större hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt) tillstånd vid vilka hjärtmuskelceller permanent skadas Akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtrelaterad sjukhusvård, och var tredje patient med akut kranskärlssjukdom dör, återinsjuknar i hjärtinfarkt eller behöver sjukhusvård igen inom sex månader efter det första insjuknandet. Att öka överlevnaden genom att förebygga återinsjuknande utan att skada patienten genom andra biverkningar är alltså ett viktigt mål för behandlingen av akut kranskärlssjukdom.

Om behandling av akut kranskärlssjukdom: Huvudsyftet med behandling av akut kranskärlssjukdom är att återställa blodflödet till hjärtmuskeln och minska risken för återinsjuknande. Beroende på sjukdomens svårighetsgrad används enbart medicinsk behandling eller dessutom instrumentell behandling. Instrumentell behandling kan vara ballongvidgning (PCI) där tilltäppta kärl öppnas med en ballongkateter, oftast följt av iläggning av en kärlprotes (stent) för att hålla kärlet öppet. Patienter kan också genomgå en bypassoperation där man kopplar förbi det tilltäppta kärlet för att återställa blodflödet till hjärtmuskeln.

Läs artikeln.

Kontakt: Lars Wallentin, professor kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum, mobil: 070-631 35 66 (befinner sig i Barcelona); Lars.Wallentin@ucr.uu.se

OBS! Bokning av intervju med professor Wallentin sker via chefssekreterare Anita Öström, 018 - 611 95 04 eller mobil 070 - 296 04 40

Stefan James, docent kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum, mobil: 070 - 594 44 04 (befinner sig i Barcelona); Stefan.James@ucr.uu.se