Nu har en unik plattform för svensk-danskt samarbete kring doktorandutbildning inom läkemedelsområdet etablerats. Med industrinära utbildning, praktik och forskning för doktorander och lärare är syftet att kraftsamla för att ge en skjuts åt utvecklingen. Bakom satsningen står fyra tunga lärosäten i Sverige och Danmark.
Forskning med koppling till polisverksamheten bedrivs på många olika håll vid Uppsala universitet - från historia till rättsvetenskap och forensisk vetenskap. I en ny seminarieserie som startar den 25 september presenteras polisforskningen enhet för enhet. Först ut är genusvetarna Anneli Häyrén och Denise Malmberg, som pratar om maskulinitet i blåljus och våld mot funktionshindrade kvinnor.
Närmare 100 miljoner i utökade forskningsanslag och 1245 nya utbildningsplatser. Uppsala universitet får som väntat ett tillskott i den budgetproposition som regeringen presenterade för riksdagen idag. Det mesta var redan känt, men propositionen pekar också framåt mot fler intressanta förslag senare i höst.
Institutionen för freds- och konflikt vid Uppsala universitet har ett FN-uppdrag att dra lärdomar från tre viktiga fredsavtal. De första resultaten diskuteras på en arbetskonferens måndagen den 21 september, FN:s internationella fredsdag.
Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.
Nu är det klart att Uppsala universitet får ett av tre stora centra för arbetslivsforskning, som finansiering av forskningsrådet FAS, forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Forskarna kommer att få 5 miljoner kronor per år i 10 år, totalt 50 miljoner kronor, för att bland annat studera hur den svenska arbetsmarknaden och välfärdsmodellen påverkas av globaliseringen.
"Judarna i Sverige - en minoritets historia" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 22 september. Under sammanlagt fem föreläsningar belyses olika aspekter av de svenska judarnas historia och integration under drygt 200 år, till stor del utifrån ny forskning bedriven inom ett nationellt forskarnätverk med samma namn som föreläsningsserien.
Hur väger man människors och djurs rättigheter till sina liv mot varandra? Vissa djurrättsförespråkare menar om man beaktade djurs rättigheter skulle det innebära att djurförsök helt borde avskaffas. I en avhandling i etik problematiserar Fredrik Karlsson vid Uppsala universitet det antagandet, efter att ha granskat tre teorier för djurs rättigheter. Avhandlingen granskas den 25 september.
För ett par år sedan upptäcktes några gener med stark koppling till den autoimmuna sjukdomen SLE, en "modellsjukdom" för många reumatiska sjukdomar. Nu har forskare i ett nationellt SLE-nätverk funnit en mycket stark koppling mellan en av dessa gener och hjärtkärlsjukdom och då särskilt stroke. Resultaten publiceras nu i den högt rankade tidskriften Annals of Reumatic Diseases.
Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.
Varje år orsakar multiresistenta bakterier 25 000 dödsfall i EU och ökade kostnader på 1,5 miljarder Euro. Samtidigt har läkemedelsföretagen oroväckande få nya antibiotika under utveckling. Särskilt allvarlig är bristen på framtida preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier. Det visar en rapport som presenteras i samband med en EU-konferens idag i Stockholm.
Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.
Solen är lite av en särling bland stjärnorna. En forskargrupp med medlemmar från Uppsala, Australien, Tyskland och Portugal har för första gången kunnat visa att vår stjärna har en blandning av olika grundämnen som skiljer sig från de flesta stjärnors.
Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.
Erfarenhet kan vara en högst subjektiv och osäker kunskapskälla. I själva verket är många av våra "erfarenheter" konstruerade av oss själva, baserade på vad vi vet men också på vad vi tror. Det här kan bidra till att förklara hur fördomar och felaktiga uppfattningar kan leva vidare både privat och yrkesmässigt, visar Ebba Elwin vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.
Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.