Under ordovicium slog stora meteoriter ner i det hav som täckte dagens Sverige. Områdenas fauna utplånades och så småningom bildades nya ekosystem. Paleontologen Åsa Frisk har studerat två av kratrarna och visar i sin avhandling hur djur som utvecklades där koloniserade kratrarna och bidrog till att driva den biologiska mångfalden. Avhandlingen försvaras den 4 december vid Uppsala universitet.
Den 2-4 december samlas 130 forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera aktuell forskning om könsrelaterat våld. Uppsala universitet står då värd för konferensen ”Gendering Violence”, som äger rum i Ihresalen, Engelska parken.
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala har hittat ett nytt, kraftfullt redskap för att bestämma sjukdomstypen hos barn med akut lymfatisk leukemi och för att förutspå hur barnen med leukemi kommer att svara på cytostatikabehandling. Studien har publicerats i elektronisk form av den välrenommerade hematologiska tidskriften Blood.
2010 startar tretton forskargrupper i sex olika länder en stor forskningsstudie om hur antibiotikaresistens kan förhindras. Projektet har beviljats 63 miljoner kronor av EU och koordineras av professor Dan Andersson vid Uppsala universitet.
Världens enda bevarade skelett av dinosaurien Euhelopus zdansky finns på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, men snart kommer också en kopia att finnas på Japans största dinosauriemuseum. Japanerna är som bäst på plats i Uppsala för att gjuta av skelettet, ett avancerat projekt som presenterades på en pressträff idag.
Majoriteten av dem som drabbas av ledgångsreumatism är kvinnor. Immunologen Kajsa Prokopec visar i sin avhandling hur några av de mekanismer bakom sjukdomen påverkas av kvinnligt könshormon. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.
Berättelserna om Gamla Uppsala har sett olika ut beroende på i vilken tid de berättats och beroende på vem som har berättat dem. Arkeologen Magnus Alkarp har i sin avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visat hur bilden av det medeltida och vikingatida Uppsala formats och förändrats under historiens gång.
Hur många myror krävs för att brotta ner en människa? Varför har vi hår på kroppen? Varför växer träd rakt upp, även på branta berg? Det är exempel på frågor som 700 av länets sjätteklassare kommer att få svar på av några av Uppsala universitets forskare i universitetsaulan den 26 november.
Skelettet av den tolv meter långa dinosaurien Euhelopus zdansky som finns på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet är det enda av sitt slag i världen. I dagarna inleds det omfattande arbetet med att gjuta två kopior av det unika skelettet, och representanter för media är välkomna att ta del av projektet vid en pressträff onsdagen den 25 november.
Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.
Har romarna påverkat det kommande klimatmötet i Köpenhamn? Hur länge varar en världsordning? Det förgångna kan vid närmare granskning ha större aktualitet än vi tror. 100-årsjubileet av ämnet Antikens kultur och samhällsliv avslutas vid Uppsala universitet den 26-28 november med en konferens i universitetshuset.
Den 20-22 november samlas svenska och utländska forskare med intresse för judarnas historia i Sverige till symposium vid Uppsala universitet. På programmet står föreläsningar och diskussioner om bland annat antisemitism på högerextremistiska webbplatser, förintelsemonument i Sverige samt teologi och antisemitism.
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.
Björn Åkermark, professor emeritus och aktiv vid Stockholms universitet, har utsetts till årets mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
Tord Ekelöf, professor i partikelfysik, och Mats Leijon, professor i elektricitetslära, får Björkénska priset 2009. Det beslutade konsistoriet vid dagens sammanträde. Priset delas ut vid vinterpromotionen den 22 januari 2010.
Det är 150 år sedan professuren i nordiska språk inrättades vid Uppsala universitet, och jubileet firas på Museum Gustavianum den 21 november med en temadag om svenska språket då och nu. Fula ord, runverkstad, en levande språklåda och stadsvandringar är bara några av punkterna på programmet.
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
Denna helg påbörjar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, en resa till Antarktis där han tillsammans med kollegor ska undersöka om influensavirus och antibiotikaresistenta bakteriestammar fått spridning där.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.