En ny studie vid Uppsala universitet visar att de två kranierna i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka som enligt sägnen ska ha tillhört Birgitta och dottern Katarina, inte kommer från mor och dotter. Dessutom överensstämmer inte åldersbestämningar av kranierna med tidsperioden då Birgitta och Katarina levde. Resultaten publiceras nu i nättidskriften PLoS ONE.
Solcellsforskningen vid institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har fått ett anslag på 22 miljoner kronor från Energimyndigheten för att bedriva forskning på tunnfilmssolceller. Flera nya doktorander kommer att rekryteras.
Många människor har erfarenhet av svårigheter att förstå juridiska texter. Juristers språkanvändning kan uppfattas som mer än nödvändigt svårtillgänglig. I sin avhandling undersöker språkvetaren Ann Blückert vilka språknormer som förmedlas till juriststudenterna under deras utbildning.
Patienter som fick ett individuellt skräddarsytt program av sin tandhygienist var flitigare med användningen av tandstickor, mellanrumsborstar och tandtråd. Det visar en avhandling av tandhygienisten Birgitta Jönsson där hon utvecklat och utvärderat ett patientundervisningsprogram för patienter med parodontit.
Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.
Det finns en klyfta mellan många doktoranders livssyn och värderingar och den kultur som präglar forskningsmiljön. Den djupaste konflikten handlar om värderingar kring det privata livet i förhållande till arbetet. Det menar teologen Mårten Mårtensson som försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 februari.
Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.
Under januari och februari disputerar tre forskarstuderande inom partikelfysik vid Uppsala universitet. Samtliga avhandlingar är kopplade till forskningscentret CERN:s partikelaccelerator LHC och berör olika aspekter av en hittills oupptäckt partikel, den laddade Higgsbosonen, vars upptäckt skulle vara ett klart bevis för fysik bortom partikelfysikens standardmodell.
Enzymet glutationtransferas skyddar oss mot giftiga ämnen som kan påverka vår arvsmassa. Nu har Uppsalaforskare gjort den oväntade upptäckten att det är en enkel vattenmolekyl som aktiverar detta livsviktiga enzym. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Physical Chemistry och har betydelse för förståelsen av vårt avgiftningssystem.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
FN har utsett år 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Vid Uppsala universitet finns många forskare inom biologisk mångfald, i den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
Det finns en idé om att engagemang i föreningar och organisationer gör oss till mer politiskt aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. I den nya boken ”Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället” diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer överens med verkligheten då det gäller personer med utländsk bakgrund.
Arbetsgivarna ger nyutexaminerade jurister med beröm godkänt. Det visar en ny undersökning som gjorts av de sex svenska universitet som har juristprogram - Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. 86 procent av de arbetsgivare som nyligen anställt nyutexaminerade jurister anser att de nyutexaminerade har stor eller mycket stor nytta av utbildningen som helhet i sitt arbete.
Utvärdering är en av vår tids trender inom den offentliga sektorn. Men det finns många koncept för hur en utvärdering ska göras, och inte helt oväntat ger de olika resultat. Nils Hertting och Evert Vedung vid Uppsala universitet har i en ny bok undersökt utvärderingstrenden med utgångspunkt i storstadspolitiken, och menar att utvärdering bör utgå ifrån de idéer som styrt den utvärderade insatsen.
Personer som har dåligt minne eller andra kognitiva svårigheter kan ha ökad risk att få stroke, oavsett om de fått demensdiagnos eller inte. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Neurology som visar att personer i riskzonen för stroke troligen kan identifieras med ett enkelt test.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
En internationell forskargrupp, ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet, presenterar nu nya rön som ger en bättre teoretisk förståelse av supraledande metallhydrider vid höga tryck. Resultaten publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences i USA (PNAS).
När stora vulkaner kollapsar leder det till explosiva utbrott och stora jordskred. Magman som slungas ut har också visat sig vara olik den vid vanliga vulkanutbrott. Genom att studera Kanarieöarna har professor Valentin Troll vid Uppsala universitet, i samarbete med internationella kollegor, förklarat sambandet mellan jordskreden, magmans sammansättning och utbrottens karaktär.
Den svenska konstnären Barbro Östlihn som levde i New York under 1960-talet har blivit marginaliserad i den svenska konsthistorien. I sin avhandling analyserar konstvetaren Annika Öhrner Östlins konstnärskap samt den amerikanska och svenska konstscenen på 60-talet. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.