Det är känt att patienters tankar om den egna ryggsmärtan har stor betydelse för hur begränsande problemen blir i vardagen – något som också syns i de riktlinjer som finns för vårdpersonal. Problemet är att dessa inte följs, trots att de är väl kända. I sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 maj, visar Ingrid Demmelmaier hur systematisk träning på patientsamtal ger resultat.
Stefan Jarls nya dokumentärfilm sätter ljuset på kemikalier med okänd effekt i vår vardag. Forskning pågår, men ger långt ifrån svar på alla frågor. Den 7 juni arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där ledande medicinare och toxikologer diskuterar kemikalier i relation till fetma, ett snabbt växande globalt problem. Media hälsas välkomna till konferensen.
Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.
Uppresning från sittande till gående är en förflyttning de flesta människor gör ofta. Men för den som har haft stroke kan rörelsen innebära en utmaning. Sjukgymnasten Gunilla Elmgren Frykberg försvarar den 29 april en avhandling vid Uppsala universitet där hon med bland annat datoriserad laboratorieutrustning undersökt hur personer med stroke använder kroppen när de reser sig.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.
Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.
I boken Om Arternas Uppkomst skriver Darwin om sina svårigheter att förstå varför vissa nulevande djur inte verkar ha förändras evolutionärt under flera hundra miljoner år. Nya studier av Uppsalaforskare visar att ett av Darwins mest problematiska ”levande fossil” i själva verket har genomgått omfattande förändringar. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Acta Zoologica.
Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
MikroRNA kan röra sig mellan celler och ha en roll i cellernas kommunikation. Den upptäckten gjorde växtforskare vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger från Finland och USA när de studerade mekanismer som kontrollerar utvecklingen av växters rötter. Studien publiceras i nätupplagan av tidskriften Nature.
Att ställa in rätt temperatur i duschen kan vara svårt, eftersom det tar tid innan en vridning på kranen får effekt. På samma sätt fungerar det när gener slås ”på och av” i våra celler. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har en ny teori för hur man kan analysera tidsaspekten av genernas reglering tagits fram. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
I år är antalet klasser som medverkar i regionfinalen i Teknikåttan rekordstort. Hela 15 klasser från skolor i regionen kommer till Polacksbacken i Uppsala den 22 april för att göra upp om vilken klass som får gå vidare till riksfinalen i Gävle i maj. Temat för årets tävling är vatten.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
Vad är livskvalitet och vem bestämmer när livskvaliteten är hög? Och hur fungerar egentligen medicinsk behandling vid dövhet? Under den tvärvetenskapliga konferensen om funktionshinder vid Uppsala universitet den 20 april ges svar på dessa frågor och många andra.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att påvisa mutationer och andra små genetiska variationer i aktiva gener. De har stora förhoppningar att metoden både blir ett viktigt forskningsredskap och kommer att bidra till utvecklandet av nya diagnostiska tester.
En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.
Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala och Stockholms universitet, och som publiceras i BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.