Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Unik konfliktdatabas som Iphone-applikation

    I Konfliktdatabasen vid Uppsala universitet samlas neutral information om alla världens krig och konflikter. Nu finns den populära databasen också som Iphone-applikation, vilket gör informationen lätt tillgänglig för forskare, journalister och andra intresserade även utan internetuppkoppling.

  • Datorlingvister samlas till stormöte i Uppsala

    Den mest prestigefyllda internationella konferensen inom datorlingvistik och språkteknologi hålls i år i Uppsala. Den 11-16 juli samlas över 900 forskare från hela världen på Uppsala universitet till ett stormöte där också många nya forskningsresultat inom området kommer att presenteras.

  • Sommartips från Uppsala universitet

    På Uppsala universitets sommartipslista finns kontaktuppgifter till forskare inom en rad ämnen som kan bli aktuella under sommaren, från alger till fästingar och väder.

  • Experter inför riksdagsvalet

    Vid Uppsala universitet finns forskare inom en rad områden som på olika sätt har anknytning till riksdagsvalet 2010. I den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.

  • Uppsalas Fernströmpris till diabetesforskare

    Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.

  • Ny trädgård för lek, lärande och inspiration invigs

    Den 18 juni invigs en ny pedagogisk trädgård i Botaniska trädgården vid Uppsala universitet. Här kan besökarna uppleva växterna med alla sinnen och söka inspiration till odling för lärande och lek.

  • När lögnare blir lugnare

    Hos många svensktalande är skillnaden mellan kort ö och kort u ganska liten och vissa av oss gör ingen skillnad alls i uttalet mellan ord som döma och dumma. Betyder det här att vårt uttal håller på att förändras? Lena Wenner, som disputerade vid Uppsala universitet den 29 maj, har studerat fenomenet på olika håll i Uppland och visar att det inte nödvändigtvis behöver vara så.

  • Ny efterlängtad standard för diagnos inom neurologi

    För första gången har forskare lyckats identifiera merparten av alla detekterbara proteiner i ”ryggmärgsvätskan”, dvs cerebrospinalvätskan, hos friska personer. Framgången kan bli ett fantastiskt verktyg för diagnostik av och forskning om nervsystemets sjukdomar. Studien publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS ONE.

  • Premiärdags för Otello

    Imorgon, lördag, är det dags för den första av fyra föreställningar av Verdis opera Otello vid Uppsala universitet. Produktionen, som regisseras av Wilhelm Carlsson, är resultatet av ett spännande och dynamiskt samarbete mellan professionella solister och universitetets och körstaden Uppsalas egna sångare och musiker.

  • Tydligt samband mellan fetma och D-vitaminbrist

    Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.

  • Genetiskt och socialt samspel grundar alkoholvanor

    Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.

  • Näsans form och funktion påverkar livskvaliteten

    Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.

  • Djurens genetik skriver människans historia

    Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare mänskliga historia. Det visar genetikern Emma Svensson i sin avhandling som hon försvarar på Uppsala universitet den 11 juni.

  • Bengt Långström hyllas för kemin bakom PET-tekniken

    Den gångna helgen har Bengt Långström, professor i radiopharmceuptisk organisk kemi, varit i USA för att ta emot det mycket prestigefyllda priset Georg Charles de Hevesy Nuclear Pioneer Award 2010.

  • Gränsöverskridande forskning om nervsystemet i Uppsala

    Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.

  • Rebeller lockas av säkerhet, inte pengar

    Inbördeskrig är ett enormt problem i många länder, ofta väldigt fattiga. Vad gör rebellgrupperna i dessa länder för att locka rekryter? En vanlig bild är att rebellerna huvudsakligen bryr sig om pengar, diamanter, och droger. Men den bilden stämmer inte alls, visar Kristine Eck, som 5 juni försvarar sin avhandling vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

  • Forskare slår ett slag för kreativiteten

    Konst, vetenskap och innovation sammanförda i en kreativ mix: Det bjuds man på under ett heldagssymposium, Uppsala Creativity Day 2010, som arrangeras av Junior Faculty vid Uppsala universitet den 18 juni. En av huvudtalarna är Nobelpristagaren Sir Harold Kroto, en lysande föreläsare och inspiratör.

  • Viktiga tröskelbegrepp hjälper datastudenter

    Genom att fokusera mer på hur studenter upplever viktiga begrepp kan datavetenskapliga universitetsutbildningar förbereda studenterna bättre för arbetslivet. Dessa begrepp är nödvändiga för att studenterna ska utveckla en djupförståelse för programmeringen. Det har Jonas Boustedt visat i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet 4 juni.

  • Nytt nätverk för forskning om infektionssjukdomar

    Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Visa mer