Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Pressinbjudan: CERN ger lägesrapport i Uppsala – kan vara nära genombrott

    Protonernas energinivå och intensitet har stegvis ökats och nu börjar man den närma sig okänt territorium. Den stora partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, i CERN kan snart ge data om hittills helt okänd partikelfysik. Den 27 september kommer LHC-projektledaren Steve Myers till Uppsala för ett seminarium med Uppsalakollegor och presenterar då senaste nytt från experimentet.

  • Rättsvetenskapens dag: Sverige och EU-rätten

    EU har nyligen genomfört en omfattande reform av sitt grundläggande regelverk genom det så kallade Lissabonfördraget. Samtidigt håller en svensk grundlagsreform på att göras som synliggör vårt EU-medlemskap. Den 5 oktober anordnar Uppsala universitets jurister Rättsvetenskapens dag 2010 och erbjuder en heldag om EU-rättens påverkan på Sverige.

  • Skytteanske pristagaren föreläser

    På lördag den 25 september, får årets skytteanske pristagare, den polsk-amerikanske statsvetaren Adam Przeworski, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.

  • Dödsfall bland nyfödda – osynligt trauma bland mest utsatta

    Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.

  • Från forskning till innovation – en fråga om användning

    Att frammana innovationer utifrån forskningsresultat handlar inte bara om att överföra nya vetenskapliga lösningar till kommersiella sammanhang. Det måste också till en reell användning av dem. Det visar Malena Ingemansson i sin avhandling som hon lägger fram vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, den 24 september.

  • Helt nytt läkemedel mot Alzheimer prövas nu på patienter

    En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.

  • Nu kan läkemedelssubstanser mätas direkt i vävnadssnitt

    En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.

  • Ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil

    Ett forskarteam med två Uppsalaforskare har i Kanada upptäckt en ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil, bland annat en monstruös köttätare, sannolikt en av de kambriska havens mest skräckinjagande rovdjur. Själva fyndplatsen var oväntad, vilket öppnar för att flera unika fynd kan väntas på liknande platser. Studien har publicerats i septembernumret av tidskriften Geology.

  • Uppsalaprofessor får prestigefyllt pris för engagemang mot antibiotikaresistens

    Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.

  • Berättelser är med och skapar vår hälsa – konferens om hett forskningsområde

    Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.

  • En ny start för antibiotika

    Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.

  • Ny avhandling: Frihet kan ge nyttigare forskning

    I vilka typer av miljöer utvecklas och nyttiggörs teknisk/naturvetenskaplig universitetsforskning bäst? Den frågan är utgångspunkt för kulturgeografen Tobias Fridholms avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 9 september.

  • Så kan samhället bli bättre på att hantera kriser.

    Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.

  • Mangaindustrin i Japan analyserad – konsumentens roll viktig

    Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.

  • SciLifeLab Uppsala lanserar demonstrationsprojekt

    Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.

  • Ditt ansiktsuttryck påverkar vad du känner

    Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan - men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.

  • Uppdaterad pressinbjudan: Världen samlas till unikt möte om antibiotikaresistens

    Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.

  • Nytt blodprov påvisar risk för stroke vid förmaksflimmer

    En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.

  • Sjukvårdens kvalitet påverkar hälsovinsterna vid övergång till nya behandlingsalternativ

    Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.

Visa mer