Vad blir definitionen av människan om vi börjar se djur som känslovarelser? Hur kan vi bryta upp gränserna mellan kropp och själ? Kan den objektifierade kvinnan bli subjekt genom att överdriva objektsbilden av sig själv? Det är några av de frågor talarna under symposiet ”Between Bodies – Emotion Sense Affect” vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet kommer att försöka besvara.
Många svenska universitet undervisar idag på engelska istället för på svenska – ett språkbyte som lett till kritiska diskussioner om svenskans framtid i den högre utbildningen. I en ny avhandling från Uppsala universitet, som försvaras den 26 november, har språkvetaren Hedda Söderlundh undersökt vad som händer med svenskan när undervisningsspråket blir engelska.
Hur blir vissa personer så starkt engagerade att de börjar organisera, mobilisera, utmana och konfrontera den etablerade ordningen för att förbättra levnadsvillkoren för andra? Den 18-19 november samlas forskare från hela världen för att till minne av fredspristagaren, sociologen och socialarbetaren Jane Addams utbyta sociologisk kunskap om samhällsengagemang. Föreläsningarna är öppna för alla.
Hela nästa vecka presenterar sig Uppsala universitets 34 nya professorer med korta föreläsningar i universitetshuset. Höjdpunkten - den högtidliga installationsakten - äger rum den 19 november i universitetsaulan.
Länge har samer bytt sina samiska efternamn mot namn som låter mer svenskklingande. Detta för att undvika diskriminering och negativ särbehandling. Men nu tycks trenden ha vänt. Många byter till och med sina svenska efternamn mot samiska släktnamn. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Att nå ut med ny kunskap i samhället ingår i universitetets samverkansuppdrag. När Disapriset tioårsjubilerar den 11 november samlas en rad tidigare pristagare för att diskutera populärvetenskapens plats i samhället och på universiteten.
Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.
En magnetometer är en sorts avancerad kompass som kan användas till att mäta variationen i solvindar och magnetfält kring himlakroppar. Normalt väger en sådan ungefär ett kilo. Nu har forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum, med stöd från Rymdstyrelsen och VINNOVA, tagit fram en magnetometer som bara väger en hundradel så mycket och fungerar bättre än många konkurrerande system.
Vad är "högre" i den högre utbildningen? Hur kan kvaliteten förstärkas utan att det kostar mer pengar? Dessa pedagogiska frågor engagerar universitetsvärlden mer än någonsin. I en ny bok presenterar forskaren Christopher Lagerqvist lösningar på många av dagens problem. Den har skrivits inom ramen för ”The Oxford–Uppsala Programme”, ett forsknings- och utbildningssamarbete mellan universiteten.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.
Personer med utvecklingsstörning får inte tillräckligt med stöd kring matlagning och måltider. Det framgår i en ny avhandling från Uppsala universitet. Den studie avhandlingen baserar sig på visar att bara en fjärdedel av deltagarna får i sig tillfredsställande nivåer av vitaminer och mineraler. Många var också missnöjda med hur måltiderna intogs.
Företagsekonomen Einar Iveroth visar i en artikel som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften California Management Review hur man i praktiken driver lyckosamma och storskaliga IT-baserade förändringsprojekt. Den modell han presenterar kan både användas för att utarbeta konkreta checklistor och för strategiska diskussioner.
De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.
Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.
Länge har forskare trott att frigivna kejserliga slavar i Romarriket var föraktade av etablissemanget. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte var fallet. Däremot kritiserades kejsaren hårt om hans frigivna slavar fick för mycket inflytande.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Björgvin Hjörvarsson har upptäckt en ny mekanism för diffusion av väte i övergångsmetaller. Resultaten publiceras denna vecka i Physical Review Letters och är av betydelse för utvecklingen av exempelvis batterier och bränsleceller.
Nyligen skördades den första odlade gotländska tryffeln. Tidigare har man bara lyckats få fram delikatessen från importerade plantor. – Det här visar att vi i Sverige kan odla vår egen högklassiga tryffel, säger Christina Wedén, forskare vid Uppsala universitet, som har lett den forskning som nu gett resultat.
Mentorsprogrammet för studenter inom teknik och natur på Uppsala universitet har blivit en succé. Allt fler vill få en inblick i hur arbetslivet fungerar. Förra året gick 34 studenter programmet. I år är 49 anmälda.
De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Uppsala universitet kommer de närmaste åren att driva neutronreflektometern Super-ADAM, vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Det är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen inom neutronspridning, speciellt inför uppbyggnaden av spallationskällan ESS i Lund.