Juristen Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar det svenska äktenskapet idag och hur det förändrats under de senaste 300 åren. Hon lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 februari, inom ramen för forskningsprogrammet Impact of Religion: Challenges for Society Law and Democracy.
Högt blodtryck kan i vissa fall orsakas av en godartad hormonproducerande tumör i binjurebarken. Nu har en svensk-amerikansk forskargrupp funnit en genetisk orsak till uppkomsten av dessa tumörer. Rönen publiceras idag i tidskriften Science.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Vackra vågar, snirkliga glas – och konst av i många fall hög kvalitet. När Museum Gustavianum letade efter föremål och berättelser med anknytning till kemi blev resultatet häpnadsväckande. En professorsmålning av Isaac Grünewald, en världsunik samling av grundämnen i ren form och ouppackat handblåst laboratorieglas är bara några exempel. Den 12 februari öppnar utställningen.
Efter 25 år blommar vad som mycket väl kan vara en ny art av aloë. Mats Thulin, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet, hittade 1985 växten på gipskullar i Nugal, Somalia och tog med sig frön hem till Sverige.
Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Ett internationellt forskarteam har lyckats få fram en bild av ett intakt virus och en membranstruktur hos en fotosyntetisk bakterie med hjälp av extremt intensiva och ultrakorta hårdröntgenpulser från världens första frielektronlaser av sitt slag. Detta nya steg inom strukturbiologin publiceras idag i två artiklar i tidskriften Nature.
Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.
En euro i kris och allvarliga skuldkriser i flera länder. Denna aktuella situation är temat för årets Europaperspektiv, författad av ledande forskare och utgiven av de svenska universitetens nätverk för europaforskning. Den 2 februari lanseras den i Stockholm vid ett seminarium där bland andra Leif Pagrotsky, tidigare näringsminister och Grekland rådgivare under krisen, medverkar.
El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.
Statvetaren Wendy Maycraft Kall har i sin avhandling gjort en jämförande studie av den statliga styrningen av psykiatrireformer i Sverige och England. Hon visar att valet av styrning påverkades både av administrativa traditioner och underliggande politiska vårdideologier.
Avancerad bildanalys används av många medicintekniska företag, men problem med ”brus” orsakar ofta problem. Uppsalaforskarna Ingela Parmryd och Jeremy Adler har tagit fram en metod som löser problemen och startar nu ett företag baserat på metoden.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
Cancerpatienter drabbas ofta av blodpropp och det är känt att tumörer kan aktivera blodets förmåga att koagulera. Nu visar Uppsalaforskare även på ett motsatt samband. Möss som saknar det kroppsegna proteinet HRG, vilket leder till förhöjd levringsförmåga, har kraftigt ökad tumörtillväxt. Studien presenteras idag i tidskriften PLoS One.
Skolan omdebatteras flitigt i media. Det finns en oro över försämrade resultat och vissa önskar ökade krav på disciplin i klassrummet. I en ny avhandling utvärderas ett program, kallat Skol-Komet, som har för avsikt att vara ett stöd för lärare när det gäller arbetet med ”stökiga” elever. Resultatet visar att det ger resultat.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Patienter med långvarig smärta som lär sig behandla sig själva mår bättre än de som inte gör det. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Till grund för avhandlingen ligger en utvärdering av ett gruppbehandlingsprogram för patienter med långvarig nacksmärta. Inom Landstinget Dalarna, där metoden prövats, fortsätter man nu använda programmet inom primärvårdens sjukgymnastik.
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.