Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.
International Science program, ISP, startades av Uppsalaforskare för 50 år sedan. Den 26 september firas den framgångsrika modellen som långsiktigt stöttar utvecklingsländers uppbyggnad av en konkurrenskraftig vetenskaplig kompetens inom matematik, fysik och kemi.
Nationella prov i fysik, kemi och biologi har funnits sedan läsåret 2009/2010. Nu ska en grupp Uppsalaforskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på vilken betydelse proven haft för lärarnas undervisning. Snart får cirka 800 lärare i Mälardalen och Sverige en enkät som ingår i studien.
Årets Disapris tillfaller Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Han får priset för att ha förmedlat nya insikter om USA:s samhälle och för att ha problematiserat den gängse uppfattningen om landet.
Elektronerna i nya material, t ex grafén, följer intressant nog inte fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Bland annat för att undersöka sådana material har Uppsalafysiker nu utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.
När glutamat och dopamin inte samarbetar som det ska i hjärnans signalsystem ökar den kick som alkohol, socker eller andra droger kan ge. Det visar en ny svensk-kanadensisk studie på möss som idag publiceras i den ansedda tidskriften Journal of Neuroscience. Den bidrar med en ny viktig pusselbit kring mekanismerna bakom både substansmissbruk och fetma.
En höjning av ersättningsnivån ökar arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Det fungerar därmed inte som effektiv finanspolitik i syfte att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen. Den slutsatsen dras i en ny studie från UCLS (Uppsala Center for Labor Studies) vid Uppsala universitet.
Som första universitet lanserar nu Uppsala universitet egna jämställdhetsindikatorer. Indikatorerna är ett självvärderingsverktyg som ska underlätta jämställdhetsarbetet, men också ge lättillgänglig information till alla anställda och studenter. Jämställdhetsindikatorerna är webbaserade och finns tillgängliga från den första september.
Apixaban, ett nytt blodförtunnande läkemedel, är bättre än warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny omfattande läkemedelsstudie som letts av bland annat Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Resultaten presenterades idag av vid Europeiska hjärtkongressen i Paris och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.
Fredagen den 26 augusti är det dags för den traditionsenliga välkomstmottagningen för Uppsala universitets nyantagna studenter. På scenen i universitetsaulan hittar vi musikern Petter, som är välkomstmottagningens konferencier.
Nu samlas flera framstående forskargrupper kring en ny avancerad cancerstudie. Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling. Studien leds av Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi, vid Uppsala universitet.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat sedan förra året. Svenska folket har överlag stabila toleranta attityder till mångfald men umgås i regel inte särskilt mycket med utomeuropeiska invandrare. Det visar 2011 års mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Inför höstterminen 2011 har 19 289 personer antagits vid Uppsala universitet. Det är en ökning med nio procent jämfört med förra året. Bland de mest populära utbildningarna finns ett helt nytt program – Kandidatprogram i freds- och utvecklingsstudier.
Uppsala universitet gästas i början av september av den ryske pianisten Andrei Gavrilov, som bland annat kommer att framföra verk av Chopin och Prokofiev i universitetets aula. Han kommer också att hålla en master class för musikstuderande på elitnivå i Sverige och för medlemmar av Akademiska kapellet.
Trots sin ringa storlek kan en cell ibland liknas vid en atlantångare – långsam att vända på om den hamnat ur kurs. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har forskare visat hur tidsaspekten begränsar möjligheten till reglering av cellulära processer. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.