Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma kräver komplex läroprocess

    Många barn i Sverige har upplevt våld i sin familj, men de kan ha svårt att komma till tals om detta när det möter socialtjänsten i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Sociologen Gunilla Dahlkild Öhman visar i sin avhandling, som lades fram den 11 november, att det krävs en komplex läroprocess för att kunna börja tala med barn om pappas våld.

  • Expertutvärdering visar högt betyg till forskningen

    Uppsala universitets forskning håller hög klass, ett drygt nittiotal områden hör till det världsledande skiktet. Det visar Uppsala universitets andra stora forskningsutvärdering, KoF11, som idag kl. 10 överlämnas till rektor. Rapporten ska bland annat användas som underlag för strategisk planering och utveckling av universitetet de kommande åren.

  • Uppsala får Sveriges första PET-MR-utrustning

    Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna simultant ger möjlighet till bättre diagnostik och mer kunskap om till exempel hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar.

  • Kroppslig kunskap tema för utställning

    Den levda kroppen som grund för kunskap är temat på den affischutställning som arrangeras i samband med symposiet Bodies Knowing Bodies, som äger rum i Campus Engelska parken, Uppsala, med start från torsdag. Bland utställarna finns såväl forskare och arkitekter som dansare och dietister.

  • Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

    Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.

  • Psalmbokens språk – ett mannens språk

    Teologen och prästen Agneta Lejdhamre har i sin avhandling undersökt psalmtexter ur ett jämställdhets- och kyrkosynsperspektiv. Hon konstaterar att de är tydligt diskriminerande för kvinnor och föreslår ett språk som utmanar föreställningarna om kön. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 11 november.

  • Nytt EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes.

    Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

  • Laglydiga fiskar skapar bästa stimmen

    Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.

  • Forskningsmedel fördelas efter kvalitet

    Inför 2012 avsätts totalt 89 miljoner kronor av forskningsanslagen för särskilda kvalitetssatsningar baserade på den stora forskningsutvärdering som gjorts under året. Utöver detta görs också en strategisk satsning på utbyggnaden av SciLifeLab.

  • Många prov på rekordkort tid med ny analysmetod

    För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.

  • Dagens frihetsideal kan leda till intolerans

    Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.

  • Process med betydelse för hjärnans utveckling närstuderad

    Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.

  • Smarta material som får ben att läka

    Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.

  • Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare

    Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.

  • Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

    Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.

  • Språkforskare från Uppsala och USA löste mystiskt 1700-talschiffer

    Två språkforskare vid Uppsala universitet har tillsammans med en amerikansk kollega dechiffrerat ett handskrivet manuskript från 1730-talet. Manuskriptet visade sig härröra från okulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.

  • Workshop om droger i vodkabältet

    ”Vodkabältet” är en del av norra Europa med en särskild social och kulturell dynamik vad gäller droger. Den 26-27 oktober hålls en workshop vid Uppsala universitet om droger, droganvändning och drogbekämpning i Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.

  • Det chattas alltmer i arbetslivet

    E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.

  • Seminarium om det svenska utbildningssystemets historia

    Hur har det svenska utbildningssystemet utvecklats över tid? Den 25 november bjuder Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet in till ett seminarium där såväl skolans organisatoriska som skolämnenas innehållsmässiga förändring från 1800-talet och framåt skärskådas.

  • AIMday gav mersmak– fler vill vara med när materialforskare möter industrifolk

    Utveckling av solceller, materialproblem inom kärnkraft, luftavfuktare, antibakteriella ytor: Industrin brottas med många materialproblem som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday materials den 25 oktober träffas industrifolk och forskare från nio universitet och institut för att gemensamt närma sig problemens lösning.

Visa mer