Uppsala får Sveriges första PET-MR-utrustning

Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna simultant ger möjlighet till bättre diagnostik och mer kunskap om till exempel hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar.

Nästa år beräknas den integrerade PET-MR-utrustningen för helkroppsundersökningar finnas på plats på Akademiska sjukhusets PET-centrum. Utrustningen består av en högfälts 3Tesla magnetkamera (MR-kamera) och en positronemissionskamera (PET-kamera). Vetenskapsrådet har anslagit 43 miljoner till inköpet. Det finns bara en modell av en sådan utrustning där teknikerna är fullt integrerade, det vill säga PET-och MR-data samlas in simultant. Den presenterades första gången i december 2010 och har hittills installerats på två sjukhus i Tyskland.
 
Utrustningen är i första hand tänkt som en nationell forskningsresurs där projekten prioriteras inom ett svenskt nätverk för dyr avbildningsutrustning. Den skall användas både för forskning på djur och på patienter. Delar av patienterna och försökspersonerna som man planerar att undersöka skall väljas från de av Vetenskapsrådet stödda studierna på cancerpatienter (U-can) och friska frivilliga (EpiHealth) för att kunna korrelera resultaten så mycket som möjligt till andra väldokumenterade sjukdomsfaktorer.

MR-tekniken ger mycket bra anatomisk information men den kan också ge information om blodflöden, syrgaskonsumtion, koncentration av vissa molekyler och vattenmolekylers rörelse. Man kan också lokalisera var i hjärnan olika processer äger rum. Tekniken används för att upptäcka en rad sjukdomar och tillstånd, exempelvis demens, cancer, akut stroke och epilepsi.

PET är en metod för att med ett ämne som är märkt med en isotop, så kallat radioaktivt spårämne som tillförts kroppen, skapa bilder som speglar graden av till exempel genomblödning, syre- och glukosförbrukning, proliferation av celler, celldöd, kärlnybildning samt koncentrationen av vissa signalsubstanser i olika organ, främst hjärna och hjärta. Spårämnena sänder ut gammastrålar som kan liknas vid röntgenstrålar. Dessa blir sedan registrerade av PET-kameran som räknar fram en bild av det undersökta området. De flesta ämnen kan märkas för PET-bruk. Inom rutinsjukvård används PET framförallt inom onkologin för att se tumörutbredning och terapieffekt. Inom forskningen används tekniken exempelvis för att undersöka om ett läkemedel når rätt receptorer i hjärnan eller vilka delar av hjärnan som aktiveras vid rädsla.

Nackdelen med PET är att den anatomiska informationen är mycket knapphändig, det är alltså svårt att se exakt var i kroppen spårämnet befinner sig. Den potentiellt största vinsten med PET/MR är inom helkroppsundersökningar där det är svårt att sammansmälta bilder från två i tiden separerade undersökningar så att de överensstämmer anatomiskt. Redan i dag går det nämligen att ta fram bra fusionsbilder av hjärnan då PET och MR görs var för sig med olika tidsintervall. Dock varierar olika funktioner i hjärna, till exempel blodflödet ganska påtagligt över tiden, varför det finns en stor fördel att mäta olika funktioner simultant.

- Att erhålla MR- och PET-informationen simultant spar både undersöknings- och tolkningstid jämfört med att göra undersökningarna vid två olika tillfällen. Med tillägget av PET till MR får vi förutom överlägsen anatomisk information möjlighet att analysera och kvantifiera flera biokemiska processer på både molekyl-, cell- och organnivå i samma tidsintervall och med exakt överensstämmande anatomisk lokalisation, säger Håkan Ahlström, professor i radiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid bild- och funktionsmedicinskt centrum på Akademiska sjukhuset och huvudman för den beviljade ansökningen.

Denna komplementära anatomiska-, fysiologiska-, metabola- och molekylära information förväntas ge mer information om respektive sjukdom inom onkologi, hjärta-kärl och neurologi än om man gör varje undersökning för sig. Denna större diagnostiska information behövs för att matcha den idag ökande arsenalen av läkemedel och annan behandling som anpassas till varje individ och inte som tidigare till varje sjukdomsgrupp. Resultaten kommer förhoppningsvis att ge ökad kunskap om förebyggande åtgärder, prognos, behandling och hur man skall utvärdera behandlingsresultat inom onkologiska, neurologiska och kardiovaskulära sjukdomar.

För mer information kontakta Håkan Ahlström, tel: 018-611 4771, 0708-942 866, e-post: Hakan.Ahlstrom@radiol.uu.se