Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.
Kina, som på senare år totalt dominerar världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, har meddelat att man drastiskt minskar exporten av dessa ämnen. Detta har gjort det extra viktigt att undersöka dessa ämnen närmare i hopp om att hitta möjliga alternativ. En studie vid Uppsala universitet och KTH har nu kartlagt intressanta egenskaper hos grundämnet cerium.
I Europaperspektiv 2012 ger nio ledande svenska forskare inom ekonomi, statsvetenskap och juridik sin bild av hur arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism kan hota EU:s sammanhållning i spåren av den ekonomiska krisen. Volymen lanseras 1 februari vid ett seminarium i Stockholm där flera politiker medverkar.
En fråga som ofta uppmärksammas i media är skillnader i tillgång till vård och skillnader i behandlingsresultat mellan olika landsting. Ska inte hälso- och sjukvården vara jämlik i Sverige? I en avhandling från Uppsala universitet undersöks spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre.
Hur ska fred skapas och samhällen återuppbyggas i tidigare konflikthärdar när enskilda individer bär på oerhörda förluster, hämndkänslor och minnen av kränkningar? Det är en angelägen och högaktuell frågeställning som försoningsforskningen vill ge svar på. I februari startar en öppen föreläsningsserie på temat vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt. Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.
Män är fäder, makar, grannar, studenter och yrkesmän. Vilka maskuliniteter ryms inom dessa olika roller och hur påverkas de av relationer till andra? Den 18 januari startar en konferens där en av huvudtalarna, Michael Kimmel, tillhör några av de största namnen inom internationell maskulinitetsforskning.
Den aktuella eurokrisen kommer av allt att döma att få vittgående följder för hela Europa. Med Tyskland som utgångspunkt diskuteras dagens och framtidens Europa under ett panelsamtal den 23 januari.
Det finns tusentals sjukdomar som drabbar väldigt få, men sammantaget innebär det att många svenskar lider av en ovanlig sjukdom. Läkaren Jimmy Sundblom har undersökt några drabbade familjer och kan presentera resultat som på sikt kan leda till behandlingar även mot betydligt vanligare sjukdomar.
Behandling av sjukdomstillstånd som orsakats av skadad eller förlorad vävnad utgör en stor utmaning. Donatorerna är få. Forskare vid Uppsala universitet leder från och med årsskiftet ett internationellt projekt där ledande forskargrupper tillsammans med företag ska utveckla metoder för att med hjälp av stamceller, tillväxtfaktorer och funktionella material få kroppen att läka sig själv.
Den 10 januari träffas företag och forskare inom diabetesområdet på Uppsala universitet för att utbyta kunskap i skräddarsydda diskussionsgrupper. Företagen har satt agendan genom att i förväg skicka in frågor som de önskar få belysta i samtal med forskare. Konceptet kallas AIMday® och har tidigare testats med stor framgång inom andra vetenskapsområden.
Det är känt att viss typ av strålbehandling ökar risken för hjärtinfarkt. En ny bröstcancerstudie vid Uppsala universitet visar att den ökade infarktrisken beror på en strålorsakad skada av kranskärlen. Med denna nya kunskap och modern teknik kan risken minskas eller elimineras. Resultaten publiceras nu i den välrenommerade amerikanska tidsskriften Journal of Clinical Oncology.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.
Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Uppsala universitet vill bidra till att lösa samhällets framtida utmaningar genom strategiska satsningar på grundläggande och tillämpad forskning inom en rad områden. Idag beslutade Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, om de forskningsstrategier för åren 2013-2016 som presenteras för regeringen.
Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga.
En ny doktorsavhandling vid Uppsala Universitet kan ha lagt grunden för bättre behandlingar av de svampinfektioner som ofta plågar patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ-1. Genom djupare kunskap om kroppens eget försvar mot svampinfektioner kommer framtida behandlingar att kunna riktas mot de drabbade patienternas felaktiga immunförsvar.
Dagens läkemedel mot hiv/aids har gjord den tidigare dödliga sjukdomen till en kronisk men behandlingsbar sjukdom. Trots detta är sjukomen långt ifrån besegrad och det krävs fortfarande kontinuerlig introduktion av nya läkemedel. I sin avhandling har apotekare Per Öhrngren identifierat och utvärderat nya molekyler med god effekt på hiv.