Sociala medier hajpas av medierna men ratas av andra

Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.

Sociala medier har dramatiskt förändrat förutsättningarna för människors möjligheter att publicera sig. Kopplat till detta ligger också möjligheten att enkelt medverka i diskussioner kring frågor av intresse. Undersökningen bekräftar visionerna om sociala medier som publiceringsverktyg och diskussionsplattformar. Men, och det är viktigt att understryka menar Håkan Selg, det är en ganska liten andel av samtliga användare som är aktiva på dessa arenor.

-    Samtidigt är det gruppen mycket aktiva användare som format vår bild av sociala medier. Det lätt att glömma bort att sociala medier som professionella verktyg nog främst är intressant för vissa yrkeskategorier och i specifika situationer, säger han.
 
-    Jag tror att det finns ett stort intresse för resultaten bland alla dem som funderar över hur sociala medier kan utnyttjas i arbetslivet. Ämnet har ju hajpats under flera år med innebörden att aktiv användning i jobbet är en självklarhet för alla med ambitioner att hänga med.

Studien baseras på en enkätundersökning med så kallade tidiga användare, i detta fall medlemmar i Dataföreningen. Det rör sig om en relativt homogen grupp, flertalet med yrkeskoppling till IT eller telekom och där samtliga branscher är representerade. Desto mer intressant framstår den stora spridningen i användningen.

Sociala medier har nu uppnått status av mogen teknik så till vida att användarna lärt sig hantera verktygen. Facebook utnyttjas av de allra flesta huvudsakligen för att upprätthålla personliga kontakter. Endast några få procent av samtliga tillfrågade är aktiva på Twitter i yrkesrelaterade frågor eller deltar i diskussionsgrupperna på LinkedIn.

- Det är inte förvånande. Vi ser från samma undersökning hur många i arbetet har svårt att få tiden att räcka till för att hantera sin e-post. Att därutöver hinna vara aktiv i sociala medier är för många en omöjlighet. För personer med rörliga jobb öppnas möjligheter för snabba avstämningar via sin laptop eller smartphone.

- Min gissning är att personlig läggning här spelar en stor roll. Precis som i alla andra sociala sammanhang är vi eller mindre utåtriktade.

En övervägande majoritet av de tillfrågade hade lagt in sin CV på LinkedIn, vilket bör ses mot bakgrund av att det rör sig om en välutbildad grupp. Besöken sker dock tämligen sporadiskt.  

En generell iakttagelse är att kvinnorna i undersökningen tenderar att ha ett mera aktivt kontaktmönster än män, även om skillnaderna är små. Som ett undantag kan noteras en högre manlig närvaro på karriärverktyget LinkedIn.

Frågorna besvarades av drygt 1000 medlemmar i åldern 18-82 år. Medelåldern var cirka 50 år och på grund av manlig dominans i föreningen var tre fjärdedelar män. De verktyg som ingick i studien var fast telefoni, mobiltelefoni, sms, chatt, IP-telefoni, Facebook, LinkedIn och Twitter. I den här rapporten redovisas resultaten för sociala medier, medan utfallet för röstsamtal och textmeddelanden presenterats i en tidigare rapport.

Studien har finansierats av VINNOVA och Nationellt IT-användarcentrum NITA
Läs rapporten på NITAs webbplats.

För mer information, kontakta Håkan Selg, tel: 070-630 00 85, selg@nita.uu.se