Ett stort, mycket glest segel skulle med hjälp av solvinden kunna driva en rymdfarkost långa sträckor i hög fart. Ett sådant har den finske forskaren Pekka Janhunen uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum med att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta längst ut på varje tråd i seglet.
Att använda aluminium som material för detaljer på ett fordon är ett viktigt sätt att få ner vikten, och därmed bränsleåtgång och avgasmängd. Men det har funnits problem i tillverkningen som lett till att processen måste avbrytas ofta. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar nu Jannica Heinrichs hur problemet undviks samtidigt som nya, mer komplicerade delar kan tillverkas.
Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h
Hittills har det antagits att tall och gran inte fanns i Skandinavien under den senaste istiden. Nu visar en internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet att dessa arter måste ha övervintrat norr om istäcket. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Med humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet vårdas svårt sjuka och döende i hemmet av palliativa vårdteam. Lizbeth Engström har skrivit en avhandling i pedagogik om sjuksköterskors arbete i dessa team. Hon disputerar vid Uppsala universitet den 2 mars.
Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Målet är att ge SciLifeLab Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. I det nya femvåningshuset Navet skapas en kreativ miljö där forskarna som tidigare har suttit på olika adresser kan samlas.
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.
Bensin och bensinstationen har satt tydliga spår i vårt samhälle, både i den fysiska miljön och i kulturen, som en bild av modernitet. Olle Wilson lägger fram en avhandling i konstvetenskap vid Uppsala universitet den 2 mars som undersöker dessa spår.
Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.
I en ny studie som letts från Uppsala universitet har forskare jämfört DNA:t hos tvillingar i olika åldrar. Studien visade att DNA-förändringar i normala blodceller där stora eller små DNA-segment har bytt riktning, duplicerats eller helt förlorats är vanligare hos äldre människor än hos yngre. Resultaten kan bidra till att förklara varför immunförsvaret försvagas hos äldre.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att minskad insulinkänslighet är förknippad med mindre hjärnstorlek och försämrade språkkunskaper hos äldre. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care.
Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att en specifik del av hjärnan som påverkar vår matlust är mindre hos äldre personer med fetma. Dåliga ätvanor under en längre period kan alltså försvaga hjärnfunktionen som hjälper oss att kontrollera vår matlust. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Obesity.
Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.
Kina, som på senare år totalt dominerar världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, har meddelat att man drastiskt minskar exporten av dessa ämnen. Detta har gjort det extra viktigt att undersöka dessa ämnen närmare i hopp om att hitta möjliga alternativ. En studie vid Uppsala universitet och KTH har nu kartlagt intressanta egenskaper hos grundämnet cerium.
I Europaperspektiv 2012 ger nio ledande svenska forskare inom ekonomi, statsvetenskap och juridik sin bild av hur arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism kan hota EU:s sammanhållning i spåren av den ekonomiska krisen. Volymen lanseras 1 februari vid ett seminarium i Stockholm där flera politiker medverkar.
En fråga som ofta uppmärksammas i media är skillnader i tillgång till vård och skillnader i behandlingsresultat mellan olika landsting. Ska inte hälso- och sjukvården vara jämlik i Sverige? I en avhandling från Uppsala universitet undersöks spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre.
Hur ska fred skapas och samhällen återuppbyggas i tidigare konflikthärdar när enskilda individer bär på oerhörda förluster, hämndkänslor och minnen av kränkningar? Det är en angelägen och högaktuell frågeställning som försoningsforskningen vill ge svar på. I februari startar en öppen föreläsningsserie på temat vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att den del av hjärnan som bidrar till människans aptitkänsla påverkas av sömnbrist. Dåliga sömnvanor kan därför påverka människors risk att bli överviktiga på lång sikt. Resultaten publiceras nu i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.