Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.
Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.
En ny rättsvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid Uppsala universitet. För att bygga upp denna miljö har universitetet beslutat att kalla advokaten och professorn Kaj Hobér till professor i ämnet.
Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att barn i ettårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck. Barnen använder sedan denna information för att reglera sitt eget beteende. Avhandlingen visar också att föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten mellan sig påverkar barnens tolkning av andras ansiktsuttryck.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.
Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.
Undersökningar har visat att ungefär var tionde patient råkar ut för en vårdskada. I sin avhandling har juristen Ewa Axelsson undersökt om regelsystemet kan bidra till att patienter får bra och säker vård. Studiens resultat visar att reglerna är röriga och i behov av översyn. Ewa Axelsson blev i och med sin disputation vid Uppsala universitet den första svenska doktorn i medicinsk rätt.
Unga män i gymnasieskolan vill gärna uppnå bra studieresultat – men verka som om de inte ansträngt sig. Det har Anne-Sofie Nyström sett när hon i en avhandling undersökt gymnasieelevers förhållningssätt till skolarbete. Hon har ställt frågan hur det kommer sig att pojkar och unga män överlag har lägre utbildningsresultat än flickor och unga kvinnor.
Okunskap och osäkerhet hos vårdpersonal och chefer, patienter som upplever skam och rädsla och menar att vården inte ger tillräcklig vägledning. Sjuksköterskan Maria Lindberg har skrivit en avhandling om multiresistenta bakterier inom vården och konstaterar att det finns områden som behöver förbättras.
Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att denna antibiotikabehandling inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag
Ett stort, mycket glest segel skulle med hjälp av solvinden kunna driva en rymdfarkost långa sträckor i hög fart. Ett sådant har den finske forskaren Pekka Janhunen uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum med att utveckla den miniatyrfarkost som ska sitta längst ut på varje tråd i seglet.
Att använda aluminium som material för detaljer på ett fordon är ett viktigt sätt att få ner vikten, och därmed bränsleåtgång och avgasmängd. Men det har funnits problem i tillverkningen som lett till att processen måste avbrytas ofta. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar nu Jannica Heinrichs hur problemet undviks samtidigt som nya, mer komplicerade delar kan tillverkas.
Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h
Hittills har det antagits att tall och gran inte fanns i Skandinavien under den senaste istiden. Nu visar en internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet att dessa arter måste ha övervintrat norr om istäcket. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Med humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet vårdas svårt sjuka och döende i hemmet av palliativa vårdteam. Lizbeth Engström har skrivit en avhandling i pedagogik om sjuksköterskors arbete i dessa team. Hon disputerar vid Uppsala universitet den 2 mars.
Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt Centrum (BMC) i Uppsala. Målet är att ge SciLifeLab Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. I det nya femvåningshuset Navet skapas en kreativ miljö där forskarna som tidigare har suttit på olika adresser kan samlas.
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras. Studien publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution.