Allt fler får höftledsimplantat inopererade och implantaten behöver hålla allt längre. Uppsala universitet är ett av 13 europeiska lärosäten som tillsammans fått 13 miljoner euro i forskningsanslag från EU för att utveckla mer nötningsbeständiga och ”kroppssnälla” beläggningar för ledimplantat.
I över 100 år har det bedömts vara omöjligt att syntetisera men nu har forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet av en slump lyckats framställa ett nanomaterial av icke-kristallint magnesiumkarbonat. Upptäckten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLOS ONE.
Ett alternativt och nytt koncept inom elektronik är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen för att hantera information. I en ny artikel i tidskriften Nature Materials föreslår forskare från Uppsala universitet en tillämpning inom ”valleytronics” som i framtiden skulle kunna ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att nyckeln till att behandla prionsjukdomar så som galna kosjukan och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan ligga i ribosomen, cellens maskin för proteinsyntes. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Biological Chemistry.
Uppsala universitet har genom Campus Gotland en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i regionen genom forskning, utbildning och samverkan på lokal, nationell och internationell nivå. Det sa rektor Eva Åkesson när hon idag introducerade ett seminarium om Östersjöregional utveckling i Almedalen, inom ramen för invigningen av Uppsala universitet – Campus Gotland.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
I samband med att Museum Gustavianum inventerar och gör nya analyser av fynden i universitetets samlingar görs många spännande upptäkter. Upptäkterna och annan spännande kuriosa från samlingarna kommer att presenteras i en rad små utställningar. Den första, som öppnar tisdagen den 2 juli, handlar om hästgraven där det egentligen låg en ko begraven…
I en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Universidad de La Habana används matematiska modeller och experiment med myror för att visa hur grupper kan utveckla flexibla styrningsstrategier på egen hand, oberoende av intryck från omgivningen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
Den 1 juli blir Högskolan på Gotland en del av Uppsala universitet. Invigningen äger rum utanför Uppsala universitet - Campus Gotlands entré mitt i Almedalsvimlet samma morgon.
I listan nedan finns forskare från ämnen som ofta blir aktuella under sommaren. Observera att även forskarna på denna lista är lediga under delar av sommaren. Vissa finns tillgängliga även under sin ledighet medan andra inte gör det. Prova gärna att skicka ett mail om du inte får kontakt via telefon.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak.
Uppsala universitet har fått en donation på 14 miljoner kronor av entreprenören Vince Hamilton till forskningen om en ny virusbehandling mot neuroendokrina tumörer. Därmed påbörjas planeringen av världens första studie på människor med ett genetiskt modifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer.
För drygt ett år sedan togs första spadtaget för Freialaboratoriet, som bland annat ska bli testanläggning för världens mest högintensiva protonaccelerator ESS, som planeras utanför Lund. Den 18 juni är det dags för invigning.
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag i den vetenskapliga tidskriften Science musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.
Den svenska PR-konsultmarknaden har under de senaste 20 åren ökat med 700 procent. Alltfler anlitar PR-konsulter, något som ofta kritiseras och framställs i negativt ljus. Företagsekonomen Anna Tyllström har skrivit en avhandling i ämnet och beskriver en bransch som biter sig i svansen; där den otydlighet som skapar problem med legitimitet samtidigt är en central del av det som säljs.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är värdefulla för att uppskatta vattenhastigheten och i förlängningen den potentiella energiresurs som finns i ett specifikt område.
När svenska kronan i början av 1500-talet avlönade och belönade familjer i statlig tjänst hade både kvinnor och män möjlighet att förhandla med kronan. Det visar historikern Cristina Prytz i en ny avhandling. Hennes undersökning visar också kvinnor efter reduktionen fick mindre inflytande inom detta område eftersom kronan inte längre talade till hushållen på samma sätt som tidigare.
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.