Överviktsoperationer leder ofta till en permanent viktminskning där patienterna i genomsnitt blir av med två tredjedelar av sin övervikt. En stor andel av patienterna är nöjda med resultatet av operationen, men få följer rekommendationerna om livslångt vitamintillskott. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Äldre personer som har högre halter av nedbrytningsprodukter av insektsbekämpningsmedlet DDT har oftare högt blodtryck. Det visar en ny studie från miljömedicinforskare vid Uppsala universitet.
I alla levande organismer regleras gener av proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Den etablerade modellen säger att en gen är avstängd så länge en hämmande transkriptionsfaktor är bunden till DNA-strängen. Uppsalaforskare är nu först i världen med att lyckas studera processen i levande celler. Slutsatsen är att genreglering tycks vara en mer komplex process än man tidigare trott.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett. Det är den första studien på människa som visar att matens fettsammansättning inte bara påverkar blodets kolesterolhalt och risken för hjärtkärlsjukdom, utan också reglerar var i kroppen fettet lagras. Resultaten har publicerats i den amerikanska tidskriften Diabetes.
Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat fyra gener med samband till tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) hos hundar. Resultatet, som publiceras i nästa nummer av tidskriften Genome Biology, föreslås kunna leda till ny forskning om det mer komplicerade tvångssyndrom som drabbar människa.
Skolsköterskan har en mycket viktig roll i det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV som startade 2012. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det är från just skolsköterskan som både föräldrar och elever vill få information.
Denna vecka i tidskriften Nature presenterar ett fransk-svenskt forskarteam nya fossil som belyser uppkomsten av en av de viktigaste och mest känsloladdade delarna av vår anatomi: ansiktet. De visar hur en serie fossil, med den 410 miljoner år gamla pansarfisken Romundina i centrum, dokumenterar den stegvisa framväxten av ansiktet under evolutionen från rundmunnar till käkförsedda ryggradsdjur.
Den ökande antibiotikaresistensens konsekvenser är kostsamma, både i människoliv och i pengar. Inom EU har kostnaderna uppskattats till cirka 1,5 miljarder euro per år. Uppsala universitet blir nu en ledande part i ett gigantiskt projekt finansierat av Innovative Medicines Initiative (IMI) där akademi, läkemedels- och bioteknikindustri tillsammans ska få fart på utvecklingen av nya antibiotika.
En internationell forskargrupp har hittat stora mängder välbevarade och unika fossil på en ny fyndplats i de kanadensiska Klippiga Bergen. Forskarna tror att den nya platsen, Marble Canyon, kan bli mycket viktig för framtida forskning. Platsen beskrivs nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer i god tid är avgörande för att kunna sätta in behandling och minska antalet dödsfall. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det är möjligt att utveckla ett nytt automatiserat system för cancerscreening baserat på bildanalysmetoder. Systemet är kostnadseffektivt, och minskar behovet av specialistkunskaper i samband med provtagningen.
Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar vid Uppsala universitet den 13 februari presenterar internationella toppforskare nya rön om universums utveckling och om människans evolution och dess betydelse för våra levnadsvillkor.
Hur en regering väljer att agera avgör om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper leder till våldsamheter eller kan lösas på fredligt sätt. I sin nya avhandling har Johan Brosché vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet jämfört olika regioner i Sudan och Sydsudan.
Uppsala universitet Campus Gotland inleder ett utbildnings- och forskningssamarbete med Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö. Målet är att utveckla nya utbildningar och stimulera nya forskningssamarbeten relaterade till estetik, film, konst, litteratur och tolkningsteorier.
Vid årets Europaperspektiv-seminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på EU:s roll i världspolitiken. EU:s relation till Ryssland, klimathotet, biståndspolitiken och människohandeln är några av de frågor som diskuteras. Det äger rum den 5 feb på Norra Latins konferenscenter, Stockholm.
Den nyinrättade ”Greta Renborgs fond” ska användas för särskilda satsningar på personarkiv vid handskrifts- och musikenheten, efter att paret Greta och Ulf Renborg testamenterat 12, 5 miljoner till Uppsala universitetsbibliotek.
Att ta fram DNA ur forntida material kräver en extremt noggrann procedur för att förhindra inblandning av modernt DNA från miljön eller från forskarna. Men fossil har ofta legat i museisamlingar i årtionden och är redan förorenade när de anländer till DNA-laboratoriet. Nu finns en metod som kan lösa detta problem.
Det har redan tidigare slagits fast att en kost baserad på nordiska livsmedel har flera positiva effekter, bland annat sänkt kolesterol, blodtryck och förbättrad insulinkänslighet. Vissa av de kolesterolsänkande effekterna är relaterade till den förbättrade fettkvaliteten i den nordiska kosten, och vår nordiska grötfrukost kan ha oväntade positiva effekter.
Genom att låta DNA-trådar växa tillsammans med guld har forskare vid Uppsala Berzelii Centre for Neurodiagnostics och Science for Life Laboratory tagit fram ett helt nytt koncept för superkänslig diagnostik av olika sjukdomar. Studien publiceras i kommande nummer av tidskriften ACS Nano.
Kunskap om magnetiskt material på nanometerskala är oumbärlig för utvecklingen av framtidens spinnelektroniska komponenter. Hittills har det dock inte varit möjligt att genomföra kvantitativ magnetisk analys på nanoskalor. Uppsalafysiker kan nu visa hur magnetiska egenskaper kan mätas med nanoprecision med hjälp av nanometertunna elektronströmmar i ett elektronmikroskop.
Genom att studera DNA från tidiga iberiska jordbrukare kan forskare från Uppsala universitet visa att den allmänt vedertagna evolutionära hypotesen om att mjölk var viktigt för våra förfäders kalciumupptag inte kan ha varit den enda förklaringen till att européer utvecklade tolerans för mjölk.