Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Ny metod att snabbt bestämma antibiotikaresistens

    Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.

  • Efterbehandling efter kranskärlssjukdom kan bli bättre

    Vården kan bli bättre på uppföljning av och långtidsbehandling efter hjärtinfarkt, bland annat genom att justera mediciner och betona betydelsen av en hälsosam livsstil. De visar kardiologiläkaren Kristina Hambraeus i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 13 november. Hon har också undersökt effekten av olika typer av ballongvidgningar med stent.

  • Etiska riktlinjer framtagna för hantering av mänskliga kvarlevor

    Som första universitet i landet har Uppsala universitet tagit fram etiska riktlinjer för hantering och bevarande av historiskt material med mänskligt ursprung. Det är ett led i arbetet med att tillgängliggöra universitetets föremålssamlingar för forskning och utbildning.

  • Avbildning med röntgenlaser synliggör bakteriers små beståndsdelar

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.

  • Patientsäkerheten för patienter med höftfraktur studerad i ny avhandling

    I varje möte med patienten kan sjuksköterskan påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan Anna-Karin Gunnarsson har i sin avhandling belyst patientsäkerhet hos patienter med höftfraktur och visar bland annat att patienter med höftfraktur upplever liten medverkan i vården.

  • Offentlighetsprincipen i fokus i årets Forsskålsymposium

    Välkommen till en eftermiddag med intressanta reflektioner och diskussioner kring offentlighetsprincipen och de utmaningar som den står inför i det moderna samhället. Deltar gör bland andra före detta Justitieombudsmannen Hans Gunnar Axberger, Sven Bergman från Uppdrag granskning och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

  • Därför är polarglaciärer extremt känsliga för klimatförändring

    I en ny studie, som idag publiceras i Nature Geoscience, presenterar forskare rön som innebär en ny syn på isbergskalvning. Rönen förklarar de plötsliga kollapser av shelfis och den hastiga minskningen av polarglaciärer som observerats när polarområdena långsamt blir varmare.

  • Kromosomer har en avancerad förmåga att ”hitta rätt”

    Forskare vid Uppsala universitet har för första gången identifierat den gemensamma sekvensen hos fåglars könskromosomer. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att kromosomerna har en mycket avancerad förmåga att ”hitta” sin kopia vid celldelning.

  • Ny klassificering förbättrar riskbedömning vid kronisk lymfatisk leukemi

    Om man redan vid diagnos kan identifiera de patienter med kronisk lymfatisk leukemi som har bättre eller sämre prognos ökar läkarnas möjligheter följa upp patienterna på bästa sätt och anpassa behandlingen. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat på ett nytt samband mellan specifika molekylära egenskaper hos sjukdomen och grupper av patienter med olika prognos.

  • Första diamanterna i svenskt berg upptäckta

    Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.

  • Helen Clark talar i Uppsala om världens framtid

    Den nya internationella utvecklingsagendan är i fokus när chefen för FN:s utvecklingsprogram UNDP och tidigare premiärministern i Nya Zeeland Helen Clark håller 2014 års Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala universitets aula den 4 november.

  • Olika hjärntumörer har visat sig ha samma ursprung

    Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.

  • Svensk hiphop undersökt i ny avhandling

    Populärkultur är en viktig arena där sociala identiteter skapas och bearbetas. I en ny avhandling i sociologi visar Kalle Berggren hur social ojämlikhet är ett centralt tema inom svensk hiphop. Studien visar att detta gäller såväl klass och rasism som frågor om kön och sexualitet.

  • Sömnstörningar ökar risken för Alzheimers sjukdom

    En ny studie från sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade sömnstörningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

  • Få kvinnor utveckar posttraumatiskt stressyndrom efter abort

    I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.

  • Hjärnsimulering väcker frågor

    Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.

  • Viktig mekanism som reglerar svettning identifierad

    Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.

  • Östersjöregionens universitetsrektorer möts på Campus Gotland

    Den 22-24 oktober träffas rektorer, ministrar och andra representanter från 55 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Visby, på Uppsala universitet Campus Gotland. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och fokus ligger denna gång bland annat på samarbete kring undervisning och forskning med ett hållbarhetsperspektiv.

Visa mer