Patientsäkerheten för patienter med höftfraktur studerad i ny avhandling

I varje möte med patienten kan sjuksköterskan påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan Anna-Karin Gunnarsson har i sin avhandling belyst patientsäkerhet hos patienter med höftfraktur och visar bland annat att patienter med höftfraktur upplever liten medverkan i vården.

Patienternas medverkan i vården är viktig för patientsäkerheten. Varje år drabbas 18 000 svenskar av en höftfraktur. Dessa patienter är gamla, sjuka och sköra. Många av dem råkar ut för en vårdskada under vårdtiden, såsom ett trycksår eller en urinvägsinfektion.

I avhandlingsarbetet har också nya riktlinjer för nutritionsbehandling tagits fram och utvärderats. Resultaten visade att om patienter med höftfraktur har ett ökat energiintag, under en så kort tid som från ankomst till sjukhuset fram till fem dagar efter operationen, så är det färre patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden. Ett trycksår medför stort lidande för patienten, förlängda vårdtider och stora kostnader för samhället.

När Anna-Karin Gunnarsson intervjuade patienterna om deras upplevelse av medverkan i vården var resultaten blandade. Patienterna rapporterade outhärdlig smärta, och att de upplevde att de var längst ner i hierarkin och blev behandlade därefter. Att de som patienter är beroende av personalen och inte kan påverka tidpunkten för att tillgodose sina mest privata behov. Patienterna upplever organisationen som rörig och att de inte får delta i planeringen. Där samspelet mellan patient och personal var bra stärktes patienten och blev mer aktiv.

- Varje enskild sjuksköterska kan i sitt dagliga arbeta påverka patientsäkerheten och förebygga att patienter med höftfraktur drabbas av vårdskador, till exempel genom att se till att de har ett adekvat energiintag och att de får medverka i vården, säger Anna-Karin Gunnarsson.

Inom ramen för avhandlingen har Anna-Karin Gunnarsson också undersökt om tranbär i form av kapslar är användbara för att förebygga urinvägsinfektion hos kvinnliga patienter med höftfraktur. Resultaten visade inte att tranbären hade haft någon förebyggande effekt. Dock var antalet patienter i studien som kunde utvärderas så litet att det är svårt att dra generella slutsatser från resultatet. Större studier behövs för att man ska kunna säga om tranbär har effekt för den här patientgruppen eller inte.

Avhandlingen försvarades den 14 november.

Ladda ner avhandlingen i fulltext.

För mer information, kontakta Anna-Karin Gunnarsson, tel: 073-671 39 29, e-post: anna-karin.gunnarsson@akademiska.se