I en ny studie publicerad i Nature har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid ESRF i Frankrike med hjälp av synkrotron röntgentomografi undersökt ett pyttelitet käkben från ett 424 miljoner år gammalt fiskfossil för att få mer kunskap om vårt märkliga sätt att ömsa tänderna på.
Mitt i karriären som elitbandyspelare drabbades han av en stroke, och fick av läkare på Akademiska sjukhuset tio procents chans att överleva. Men Mathias ”Bissen Larsson överlevde och startade ”Bissen Brainwalks” för att samla pengar till hjärnforskningen. Den 19 november är det Uppsalabornas tur att promenera.
Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.
1968 förstärktes nationalekonomins vetenskapliga status med inrättandet av ”Nobelpriset i ekonomiska vetenskaper”. I en ny bok drar Uppsalaforskaren Gabriel Söderberg tillsammans med Avner Offer vid University of Oxford slutsatsen att Ekonomipriset indirekt också bidragit till att underminera nationalekonomins vetenskapliga status.
I en ny avhandling i psykologi från Uppsala universitet har Kirsti Jylhä undersökt psykologin bakom förnekelse av klimatförändringar. Resultaten visar att individer som accepterar hierarkiska maktstrukturer har större benägenhet att förneka problemet.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.
Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.
Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.
Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.
I en ny studie, publicerad i Nature, visar en internationell forskargrupp att fossil av den 360 miljoner år gamla tetrapoden Acanthostega kommer från unga djur och inte från vuxna som man tidigare antagit. Acanthostega utgör en av de ikoniska övergångsformerna mellan fisk och landlevande djur och upptäckten sprider nytt ljus över artens livscykel och ryggradsdjurens första kliv upp på land.
Uppsala universitet har mottagit sin första donation för ämnet sociologi för ett Hans L Zetterberg pris till ”yngre forskare, svenska eller utländska, som med sitt vetenskapliga arbete, helst genom att fruktbart kombinera teori och praktik, flyttat fram forskningsfronten”. Priset skall delas ut årligen och skall ses som internationellt. Prissumman är 100 000 kronor.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har gått igenom elva flugsnappares hela genetiska kod för att hitta mutationer. Det är första gången någon har lyckats att direkt mäta frekvensen av mutationer hos fåglar. När de nya resultaten sammanställdes med mutationsfrekvensen hos andra arter sågs ett tydligt samband: ju vanligare en art är, desto lägre mutationsfrekvens har den
Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.
Den 7-9 september samlas rektorer och forskare från södra Afrika och de nordiska länderna för att diskutera styrmodeller bortom NPM, New Public Management – en modell som möter allt starkare kritik från offentligt arbetsliv. Media och allmänhet hälsas välkomna till ett öppet panelsamtal den första konferensdagen då bland andra Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim deltar.
Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.
Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.