Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.
Uppsala universitets står med stor bredd och ett flertal styrkeområden inom forskningen väl rustad för framtiden. Idag fastställdes forskningsstrategierna för de kommande fyra åren av konsistoriet där en rad breda teman pekas ut för strategiska satsningar.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Simon Davidsson att en snabb tillväxt av förnybar energiteknik inte nödvändigtvis är hållbar. För att hitta den bästa vägen framåt i den kommande energiomställningen behöver vi ta hänsyn till materialåtgång och se till att industrierna som växer fram är hållbara.
Uppsala universitet står tillsammans med Uppsala kommun som värdar för drogFOKUS 2016 – en nationell konferens om alkohol, narkotika, dopning och tobak samt angränsande problematik. Konferensen, som återkommer vartannat år, samlar beslutsfattare, strateger, utredare, samordnare, forskare och praktiker.
Svår torka är kopplat till en högre förekomst av väpnade konflikter i politiskt marginaliserade jordbruksberoende samhällen i de minst utvecklade länderna. Genom att stärka dessa gruppers politiska status och ekonomiska välfärd kan risken för konflikter dämpas. Det är en av slutsatserna i en studie av forskare på Uppsala universitet och Fredsforskningsinstitutet i Oslo, publicerad i PNAS.
I en ny artikel i tidskriften Nature Chemical Biology presenterar forskare från Uppsala universitet, Broad Institutet vid MIT, Harvard, och AstraZeneca nya insikter om hur molekyler som är större än genomsnittet kan utvecklas till läkemedel.
I en ny studie publicerad i Nature har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid ESRF i Frankrike med hjälp av synkrotron röntgentomografi undersökt ett pyttelitet käkben från ett 424 miljoner år gammalt fiskfossil för att få mer kunskap om vårt märkliga sätt att ömsa tänderna på.
Mitt i karriären som elitbandyspelare drabbades han av en stroke, och fick av läkare på Akademiska sjukhuset tio procents chans att överleva. Men Mathias ”Bissen Larsson överlevde och startade ”Bissen Brainwalks” för att samla pengar till hjärnforskningen. Den 19 november är det Uppsalabornas tur att promenera.
Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.
1968 förstärktes nationalekonomins vetenskapliga status med inrättandet av ”Nobelpriset i ekonomiska vetenskaper”. I en ny bok drar Uppsalaforskaren Gabriel Söderberg tillsammans med Avner Offer vid University of Oxford slutsatsen att Ekonomipriset indirekt också bidragit till att underminera nationalekonomins vetenskapliga status.
I en ny avhandling i psykologi från Uppsala universitet har Kirsti Jylhä undersökt psykologin bakom förnekelse av klimatförändringar. Resultaten visar att individer som accepterar hierarkiska maktstrukturer har större benägenhet att förneka problemet.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.
Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.
Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.
Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.
I en ny studie, publicerad i Nature, visar en internationell forskargrupp att fossil av den 360 miljoner år gamla tetrapoden Acanthostega kommer från unga djur och inte från vuxna som man tidigare antagit. Acanthostega utgör en av de ikoniska övergångsformerna mellan fisk och landlevande djur och upptäckten sprider nytt ljus över artens livscykel och ryggradsdjurens första kliv upp på land.
Uppsala universitet har mottagit sin första donation för ämnet sociologi för ett Hans L Zetterberg pris till ”yngre forskare, svenska eller utländska, som med sitt vetenskapliga arbete, helst genom att fruktbart kombinera teori och praktik, flyttat fram forskningsfronten”. Priset skall delas ut årligen och skall ses som internationellt. Prissumman är 100 000 kronor.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har gått igenom elva flugsnappares hela genetiska kod för att hitta mutationer. Det är första gången någon har lyckats att direkt mäta frekvensen av mutationer hos fåglar. När de nya resultaten sammanställdes med mutationsfrekvensen hos andra arter sågs ett tydligt samband: ju vanligare en art är, desto lägre mutationsfrekvens har den