Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern. Migrationen som spred jordbruket till Europa omkring 4 000 år tidigare omfattade dock både män och kvinnor, troligen hela familjer.
I en ny studie har man hittat bevis för en ny princip för hur epigenetiska förändringar kan åstadkommas. -Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp ledd av Thijs Ettema vid Uppsala universitet upptäckten av en ny grupp mikroorganismer. Studien bidrar med nya detaljer om hur det gick till för flera miljarder år sedan när de komplexa celltyper som bygger upp växter och svampar, men även djur och människor, gradvis utvecklades från enklare mikrobiella förfäder.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med en forskargrupp på Max Planck-institutet i Göttingen, Tyskland, utvecklat en helt ny typ av mikroskopi. Det nya mikroskopet gör det möjligt att följa enstaka molekyler i levande celler med 100 gånger bättre tidsupplösning än tidigare.
En ny studie från Uppsala universitet visar hur en helt vanlig smartphone tillsammans med ett gammalt standardmikroskop kan användas för att filma levande celler. Studien publiceras i open acess-tidskriften PLOS ONE och gör det möjligt för laboratorier runt om i världen att använda metoder som tidigare varit mycket kostsam
Färre biverkningar men samma effekt på tumören. Det går att få genom ett nytt sätt att ge antikroppsbaserad immunterapi vid behandling av cancer. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften European Journal of Immunology.
I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Reports, visar en internationell forskargrupp att australasiatiska punggrävlingar har en mycket äldre historia än man tidigare trott. Arterna har över tid anpassat sig för att överleva dramatiska klimatförändringar men idag är flera av dem utrotningshotade.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor från flera andra lärosäten funnit ett sätt att skapa en högupplöst bild av hur det går till när växter spjälkar vatten och producerar syre. De nya forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Nicklas Neuman att män ser det som naturligt med ett delat ansvar även för det beskrivs som tråkigt, vardagligt köksarbete. De här resultaten skiljer sig från tidigare forskning.
Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.
Hur påverkar ändrade temperaturer organismers matvanor? Det är en av de frågor som forskare inom ekologi nu funderar mycket över, med anledning av klimatförändringarna. I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ecology, visar forskare från Uppsala universitet att grodyngel från tre olika arter generellt började äta mer mat från växtriket under simulerade värmeböljor.
Sedan slutet av 1700-talet har geologer varit oense om hur stora magmakammare bildas i jordskorpan. En av de stora mysterierna har varit frågan vart alla stenar från magmakamrarnas tak tar vägen. Nu har en forskargrupp från Uppsala universitet och Goethe-universitetet i Frankfurt hittat de försvunna stenarna – och de ser helt annorlunda ut än väntat.
Att förstå hur celler i en tumör reagerar på läkemedelsbehandling är viktigt för att kunna utveckla så effektiva läkemedel som möjligt. I nätupplagan av tidskriften Cell Chemical Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet om en ny metod för att studera hur vilande cancerceller reagerar på läkemedelsbehandling.
Uppsala universitets står med stor bredd och ett flertal styrkeområden inom forskningen väl rustad för framtiden. Idag fastställdes forskningsstrategierna för de kommande fyra åren av konsistoriet där en rad breda teman pekas ut för strategiska satsningar.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Simon Davidsson att en snabb tillväxt av förnybar energiteknik inte nödvändigtvis är hållbar. För att hitta den bästa vägen framåt i den kommande energiomställningen behöver vi ta hänsyn till materialåtgång och se till att industrierna som växer fram är hållbara.
Uppsala universitet står tillsammans med Uppsala kommun som värdar för drogFOKUS 2016 – en nationell konferens om alkohol, narkotika, dopning och tobak samt angränsande problematik. Konferensen, som återkommer vartannat år, samlar beslutsfattare, strateger, utredare, samordnare, forskare och praktiker.
Svår torka är kopplat till en högre förekomst av väpnade konflikter i politiskt marginaliserade jordbruksberoende samhällen i de minst utvecklade länderna. Genom att stärka dessa gruppers politiska status och ekonomiska välfärd kan risken för konflikter dämpas. Det är en av slutsatserna i en studie av forskare på Uppsala universitet och Fredsforskningsinstitutet i Oslo, publicerad i PNAS.
I en ny artikel i tidskriften Nature Chemical Biology presenterar forskare från Uppsala universitet, Broad Institutet vid MIT, Harvard, och AstraZeneca nya insikter om hur molekyler som är större än genomsnittet kan utvecklas till läkemedel.
I en ny studie publicerad i Nature har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid ESRF i Frankrike med hjälp av synkrotron röntgentomografi undersökt ett pyttelitet käkben från ett 424 miljoner år gammalt fiskfossil för att få mer kunskap om vårt märkliga sätt att ömsa tänderna på.
Mitt i karriären som elitbandyspelare drabbades han av en stroke, och fick av läkare på Akademiska sjukhuset tio procents chans att överleva. Men Mathias ”Bissen Larsson överlevde och startade ”Bissen Brainwalks” för att samla pengar till hjärnforskningen. Den 19 november är det Uppsalabornas tur att promenera.