Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.
Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från Uppsala universitet där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.
Utvecklingen av våra tänder kan spåras hela vägen tillbaka till de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för över 400 miljoner år sedan. Det konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet. För att kunna undersöka de svårstuderade fossilen har forskarna använt sig av en avancerad typ av skiktröntgen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.
Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Sara Mangsbo docent i medicinsk vetenskap och forskningsledare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har återskapat flera miljarder år gamla enzymer och programmerat om dem för att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna varianter klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken, för till exempel bioreaktorer eller kemisk nedbrytning av miljögifter. Studien har publicerats i Chemical Science.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. De båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en studie i tidskriften Climate Policy.
Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya fynd gällande grundämnet neodym. Neodym visar sig ha en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.
Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, uppvisar väldigt speciella egenskaper. I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Uppsala universitet tagit hjälp av stora datorberäkningar för att visa hur det kommer sig att många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur.
Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad etablerade ESCA-metoden har gett möjlighet till. Det visar en ny studie från bland andra Uppsala universitet och som publiceras i Physical Review Letters.
Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.
Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton visar nu hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.
Under vulkanerna i Anderna där Chile, Argentina och Bolivia möts finns en gigantisk reservoar av smält magma. I flera miljoner år har den funnits där utan att vare sig stelna eller orsaka ett supervulkanutbrott. Geologer har länge klurat på hur det är möjligt. Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu upptäckt att hemligheten kan vara dolda tillflöden av het magma från jordens inre.
Peter J. Katzenstein vid Cornell University, USA, blir den 26:e mottagaren av det Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för ”sina bidrag till förståelsen av hur historia, kultur och normer formar såväl ekonomier som säkerhetspolitik, nationellt och globalt”.
Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.