Gå direkt till innehåll
Synkrotronröntgen av organen i innerörat. Kärlen som har getts en grön färg på bilden tros suga upp och rengöra vätskan i innerörat.
Synkrotronröntgen av organen i innerörat. Kärlen som har getts en grön färg på bilden tros suga upp och rengöra vätskan i innerörat.

Pressmeddelande -

Avancerad röntgenteknik ger ny kunskap om Ménières sjukdom

Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom som är vanligt förekommande och orsakar yrsel. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Ménières sjukdom yttrar sig i plötsligt påkomna yrselattacker, hörselnedsättning och tinnitus. Sjukdomen anses bero på att för mycket vätska ansamlas i innerörat och ungefär 30 000 personer i Sverige uppskattas vara drabbade av den.

Forskarna bakom den nya vetenskapliga artikeln har undersökt människans mycket svårstuderade organ i innerörat som är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av synkrotronröntgen, en avancerad och kraftfull form av skiktröntgen, kunde de studera balansorganet med omgivande blodkärl. Eftersom tekniken alstrar alltför hög energi för att användas på levande människor undersöktes donerade tinningben.

Bilderna av innerörat rekonstruerades till en tredimensionell modell i ett datorprogram och forskarna upptäckte ett dränagesystem inne i det hårda benet som tros förklara hur vätskan i innerörat sugs upp. Upptäckten kan leda till att man bättre förstår hur och varför Ménières sjukdom uppstår.

Synkrotronröntgen-undersökningen utfördes i Saskatoon, Saskatchewan i Kanada. Studien har utförts tillsammans med Dr Sumit Agrawal och Dr Hanif Ladak som är forskare i London, Ontario i Kanada.

För mer information kontakta:
Charlotta Kämpfe Nordström, institutionen för kirurgiska vetenskaper, öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet, e-post: charlotta.kampfe.nordstrom@surgsci.uu.se
Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet, tel: 070-611 02 67, e-post: helge.rask-andersen@surgsci.uu.se

Nordström et al (2020) A Micro-CT and Synchrotron Imaging Study of the Human Endolymphatic Duct with Special Reference to Endolymph Outflow and Meniere’s Disease, Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-020-65110-0

Studien ingår också i avhandlingen ”The Human Vestibular Aqueduct, Endolymphatic Duct and Sac - A Morphological Study Using Micro-CT, Super Resolution Immunohistochemistry and Synchrotron Phase Contrast Imaging” som försvarades den 7 maj 2020 av öronläkaren Charlotta Kämpfe Nordström.

Ämnen

Regioner


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kontakter

  • Synkrotronröntgen av innerörat
    Synkrotronröntgen av innerörat
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    960 x 720, 224 KB
    Ladda ner
  • Synkrotronröntgen av innerörat
    Synkrotronröntgen av innerörat
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2768 x 1864, 1,28 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Hörmembranet och hörselnerven i hörselsnäckan. Oktavbanden har getts olika färger. Människan kan uppfatta frekvenser från 20 Hz (toppen av snäckan) till 20 000 Hz (basen av snäckan). Bild: Hao Li

    Ljudfrekvenskarta för innerörat skapad med avancerad röntgenteknik

    Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.