Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Forskning om matematikdidaktik och nanomaterial belönas när Uppsala universitets styrelse – konsistoriet – delar ut 2020 års Oscarspris. Årets Oscarpristagare är Marcus Lindskog vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap.
Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp. Forskningen publiceras nu i tidskriften Science.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.
Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.
Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.
Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.
I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.
I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.
Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av viruset SARS-CoV-2 via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter, såsom flera apor.
En ny tidigare okänd grupp av primitiva encelliga livsformer, så kallade arkéer, har upptäckts av forskare från bland annat Uppsala universitet. Dessa arkéer är sannolikt beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom fermentering. Studien som publicerats i Nature Communications ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.
Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.
Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från Uppsala universitet där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.
Utvecklingen av våra tänder kan spåras hela vägen tillbaka till de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för över 400 miljoner år sedan. Det konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet. För att kunna undersöka de svårstuderade fossilen har forskarna använt sig av en avancerad typ av skiktröntgen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.
