Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Nya ledtrådar till hur Sars-CoV-2 tar sig in i våra celler

    Det är fortfarande inte utrett precis hur viruset Sars-CoV-2 tar sig in i celler. Forskare vid Uppsala universitet har i experiment testat potentiella bindningsställen hos virusreceptorer som föreslagits av en annan forskargrupp. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science Signaling. Forskningen presenteras också vid AAAS Annual Meeting.

  • Årets Celsius-Linné-föreläsningar och symposium

    Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.

  • Intensiteten inte viktigast för träning under cancerbehandling

    Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå. Resultaten publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

  • Varmare klimat kan göra nya mutationer skadligare

    Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Europaperspektiv 2021 om vägar till ett uthålligt EU

    Vid årets webbinarium för lanseringen av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv diskuterar nio ledande forskare hur EU kan möta några av vår tids stora utmaningar och finna vägar till ett långsiktigt uthålligt EU. Coronapandemin är den senaste i en rad händelser som visar att EU har avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union.

  • Joner i saltsmältor kan gå ”mot strömmen”

    I en ny artikel visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.

  • Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

    En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Felaktig ämnesomsättning av Parkinsonläkemedel i hjärnan kan kopplas till svåra biverkningar

    Hittills har det varit okänt varför effekten av läkemedlet L-Dopa som motverkar motoriska problem vid Parkinsons sjukdom försämras efter några års användning. En biverkning som då ofta uppkommer är ofrivilliga rörelser. Nu har ett svenskt-franskt forskarsamarbete, lett från Uppsala universitet kunnat koppla problemen till en felaktig ämnesomsättning av L-Dopa i hjärnan.

  • Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

    Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts.

  • P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer

    En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

  • Dna-analys bäddar för ett mer hållbart sill- och strömmingsfiske

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.

  • Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

  • Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

    Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, detta jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

  • Maskininlärning visar hur massdöd och artbildning har format livets utvecklingshistoria

    I en ny artikel i Nature presenteras den första studien av livets utveckling som har använt sig av maskininlärning. Studien visar den stora långsiktiga påverkan som utdöenden och artbildning har haft för djurlivet på jorden under de senaste 600 miljoner åren. Forskarna har också tagit fram en storskalig karta över hur fossila arter överlappar varandra i tiden.

  • Att påverka nutiden viktigast i gruvbolags prognoser

    Gruvprospektörernas prognoser för hur lönsam en gruva kommer att bli, hur stor påverkan på miljön den får och vilken samhällsnyttan blir, har i första hand inte till uppgift att förutsäga framtiden utan att påverka skeenden i nutid. Detta görs bland annat genom urvalet av den fakta som presenteras. De slutsatserna dras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet.

  • Små sällsynta kattdjur får inte tillräckligt skydd

    Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.

  • Ny halvledarbeläggning kan bana väg för framtidens gröna bränslen

    Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.

  • 240 däggdjur hjälper oss att förstå människans arvsmassa

    Ett stort internationellt konsortium har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.

  • Långvarig stress orsakar genförändringar i kycklingar

    Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.

Visa mer