Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.
David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”
I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.
Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem storainflyttningsvågor. Det visar den mest omfattandekartläggningen som har gjorts av degenetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.
Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.
Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.
När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.
De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.
Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.
Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.
Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har använt nya metoder för att göra en mer komplett kartläggning av hundens arvsmassa. Ett bra så kallat referensgenom har stor betydelse när forskare letar gener för sjukdomar som drabbar både hundar och människor.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.