Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
I den stora branden i Västmanland 2014 och
Uppsala universitet har utsett stiftelsedirektör Cecilia Wikström till ordförande för styrelsen och professor Erik Melander till föreståndare för universitetets nyinrättade kunskapscentrum för kärnvapennedrustning. Alva Myrdal-centrumet kan därmed inleda sin verksamhet.
Ett samkönat äktenskap ingått i ett EU-land kan ses som ogiltigt i ett annat. Argumentet är ofta att samkönade äktenskap står i alltför stor kontrast till den egna rättsordningen. I en ny avhandling i internationell privaträtt har Laima Vaige analyserat hur ett sådant sätt att tillämpa lagen står sig emot Europakonventionen och EU-rätten.
Genom att analysera Facebook-kommentarer under nyhetsartiklar från landets största nyhetsredaktioner har Linnea Jensdotter vid Uppsala universitet undersökt religionens roll i den offentliga debatten. Hon konstaterar bland annat att sammanhanget har stor påverkan på vad som lyfts som ”svenska värderingar”.
Depressiva symtom är vanligare hos tonårsflickor än hos jämnåriga pojkar. Dock tycks pojkars psykiska hälsa påverkas mer om de lider av fetma. Oavsett kön är mobbning en betydligt större riskfaktor än övervikt för att utveckla depressiva symtom. De här slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet som i en enkätstudie följt ungdomar i sex år. Studien är publicerad i Journal of Public Health.
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats studera flera miljarder år gamla så kallade translationsfaktorer. Dessa är viktiga för cellers produktion av proteiner. Efter att ha undersökt de ”återuppståndna” forntida faktorerna kunde forskarna se att de kunde jobba bredare än dagens mer specialiserade motsvarigheter.
Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.
David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”
I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.
Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem storainflyttningsvågor. Det visar den mest omfattandekartläggningen som har gjorts av degenetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.
Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.
Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.
När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
