Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

    Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.

  • Nyupptäckta strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att reglera immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer.

  • Ny skalbagge funnen i fossilt bajs från förmodad dinosauriesläkting

    Den nya skalbaggsarten Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Ett hungrigt djur, förmodligen dinosauriesläktingen Silesaurus opolensis, hjälpte forskarna att samla in och bevara skalbaggarna genom att svälja dem i massor för 230 miljoner år sedan. Forskningen publiceras i tidskriften Current Biology.
    Det är paleont

  • Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer

    Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i Evolution Letters.

  • Ny kunskap om jordens mantel ger inblick i Indonesiens explosiva vulkaner

    Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av små mineral i lava från Bali och Java har forskare från bland annat Uppsala universitet funnit nya ledtrådar som ökar förståelsen för hur jordens mantel är sammansatt just här och hur magman förändras före ett utbrott. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Trenden bruten – antalet döda i organiserat våld ökar igen

    Trots en kraftig minskning av stridsrelaterade dödsfall i 2010-talets största krig Afghanistan och Syrien visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet att antalet döda i organiserat våld i världen ökade något under 2020, efter fem år av stadig nedgång.

  • Så påverkades ekosystemet av den stora skogsbranden i Västmanland

    Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
    I den stora branden i Västmanland 2014 och

  • Gift i Sverige – men vad händer vid flytt till Baltikum eller Polen?

    Ett samkönat äktenskap ingått i ett EU-land kan ses som ogiltigt i ett annat. Argumentet är ofta att samkönade äktenskap står i alltför stor kontrast till den egna rättsordningen. I en ny avhandling i internationell privaträtt har Laima Vaige analyserat hur ett sådant sätt att tillämpa lagen står sig emot Europakonventionen och EU-rätten.

  • Attityder till religion och politik analyserade via Facebook-kommentarer

    Genom att analysera Facebook-kommentarer under nyhetsartiklar från landets största nyhetsredaktioner har Linnea Jensdotter vid Uppsala universitet undersökt religionens roll i den offentliga debatten. Hon konstaterar bland annat att sammanhanget har stor påverkan på vad som lyfts som ”svenska värderingar”.

  • Så kan mobbning och fetma påverka flickors och pojkars psykiska hälsa

    Depressiva symtom är vanligare hos tonårsflickor än hos jämnåriga pojkar. Dock tycks pojkars psykiska hälsa påverkas mer om de lider av fetma. Oavsett kön är mobbning en betydligt större riskfaktor än övervikt för att utveckla depressiva symtom. De här slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet som i en enkätstudie följt ungdomar i sex år. Studien är publicerad i Journal of Public Health.

  • Konspirationsteorier präglar synen på Europa

    Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and

  • Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

    Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

  • Molekylärbiologerna som backat bandet tre miljarder år

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats studera flera miljarder år gamla så kallade translationsfaktorer. Dessa är viktiga för cellers produktion av proteiner. Efter att ha undersökt de ”återuppståndna” forntida faktorerna kunde forskarna se att de kunde jobba bredare än dagens mer specialiserade motsvarigheter.

  • Ärftliga faktorer för högre utbildning väger tyngre i ekonomiskt utsatta områden

    Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.

  • David D. Laitin är årets Skytteanska pristagare

    David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”

  • Fantasins roll i naturvetenskap och religion

    I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

  • Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp

    Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Gensekvensering avslöjar ny humleart

    När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.

  • Största dna-kartläggningen av Filippinerna

    ​Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem storainflyttningsvågor. Det visar den mest omfattandekartläggningen som har gjorts av degenetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer