Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • 15 nya hedersdoktorer utsedda vid Uppsala universitets fakulteter

    Författaren och poeten Ylva Eggehorn, ledarskribenten Sakine Madon och justitierådet Anders Eka är några av årets sammanlagt 15 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hederstecknet delas ut vid promotionen den 26 januari, och några pristagare håller föreläsningar i samband med sitt besök i Uppsala.

  • Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

    Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.

  • Nya lärkor avslöjade i Afrika

    Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.

  • Årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.

  • Mindre förlag allt viktigare för utgivning av översatt litteratur

    Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.

  • Generna visar vägen till bantufolkens utbredning i Afrika

    Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

    Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

  • Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

    Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

  • Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

    I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer, kopplade till kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. det nya med studien är att forskarna utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel.

  • Outforskad havsreptil ger ny kunskap om svanödlornas utveckling

    Fossil efter en 170 miljoner år gammal marin reptil från dinosaurernas tid har visat sig vara den äldsta riktigt stora pliosauriern som hittills hittats. Den här gruppen av havslevande kräldjur hörde till ordningen svanödlor som också omfattade de berömda långhalsade plesiosauroiderna. Fynden är ovanliga och bidrar till ny kunskap om svanödlornas utveckling. Studien är publicerad i Scientific Repo

  • ”Dom skriker och jag skriker tillbaka”

    må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.

  • Generna påverkar risken för blodpropp vid p-piller-användning

    Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

  • Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet

    Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

  • P-piller kan skydda mot ledgångsreumatism

    P-piller kan minska risken för ledgångsreumatism medan hormonbehandling vid klimakteriet tvärtom kan öka den senare i livet. I en ny studie på över 200 000 brittiska kvinnor har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Rheumatology.

  • Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

    Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

  • Genetisk studie avslöjar 30 år av Darwinfinkarnas evolution

    I en av de hittills största studierna av djur i deras naturliga miljö har arvsmassan hos nästan 4 000 Darwinfinkar kartlagts mycket detaljerat. Det internationella forskarlaget, som letts från Uppsala universitet, har därigenom kunnat avslöja den genetiska bakgrunden för evolutionära förändringar som skett över flera generationer hos fyra olika arter. Resultaten publiceras i Science.

  • En trilobits sista måltid avslöjad

    En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.

  • Ny spatial omics-metod skapad

    Forskare har skapat en ny spatial omics-metod, genom att kombinera avbildande masspektrometri och spatial transkriptomik. Metoden kan – i samma biologiska vävnadssnitt – avbilda både lågmolekylära metaboliter (tex hjärnans signalsubstanser) och RNA-transkript, utan att kompromissa med kvalitet eller noggrannhet. Studien publiceras i Nature Biotechnology.

  • Artist-in-residence – Anna Odell

    Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.

  • Fler förstadieceller till mastceller vid pollensäsong

    Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Förstadiecellerna är intressant som biomarkör vid astma, och studien tyder på att allergenexponering stimulerar benmärgen till att temporärt frisätta mer förstadieceller till mastceller till blodet.

Visa mer