Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Lägre överlevnad för kvinnor än män med germinalcellstumörer

    Kvinnor som drabbas av den äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre prognos än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras vetenskapligt i Journal of Internal Medicine.

  • Stenåldersstrategi för att undvika inavel

    Blodsband och släktskap var inte avgörande för hur jägare-samlarbefolkningar levde under stenåldern i Västeuropa. En ny genetisk studie, gjord på flera kända franska stenåldersgravplatser visar att flera olika släkter levde tillsammans. Det här var förmodligen ett medvetet system för att undvika inavel.

  • Nytt världsrekord för CIGS-solceller till Uppsala universitet

    Uppsala universitet har det nya världsrekordet när det gäller hur mycket elektrisk effekt man kan utvinna ur CIGS-solceller. Det nya världsrekordet är på 23,64 procent. Mätningen har gjorts av ett oberoende mätinstitut och resultaten publiceras i tidskriften Nature Energy.

  • Pharmetheus Mats Karlsson får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024

    Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.

  • Dubbel risk för demens med munsårsvirus

    Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en möjlig riskfaktor för demens. Viktiga slutsatser är att man bör utreda möjligheten att utveckla nya vacciner.

  • Ett vanligt blodprov kan förutspå hjärtinfarkt

    Med hjälp av resultatet från ett vanligt blodprov och ett webbverktyg kan man ta reda på om man löper ökad risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår. Verktyget har tagits fram av en forskargrupp vid Uppsala universitet. - Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger professor Johan Sundström.

  • Nytt 2D-material med supertunga elektroner

    I en studie inom materialvetenskap har man hittat ett nytt 2D-kvantmaterial. Materialet består av atomtunna lager av cerium, kisel och jod (CeSiI) och är det första exemplet på ett 2D-material med så kallade tunga fermioner. Det speciella med CeSiI är att den här effektiva massan är anisotrop, att den beror på åt vilket håll elektronerna rör sig. Studien publiceras i Nature.

  • 15 nya hedersdoktorer utsedda vid Uppsala universitets fakulteter

    Författaren och poeten Ylva Eggehorn, ledarskribenten Sakine Madon och justitierådet Anders Eka är några av årets sammanlagt 15 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hederstecknet delas ut vid promotionen den 26 januari, och några pristagare håller föreläsningar i samband med sitt besök i Uppsala.

  • Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

    Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.

  • Nya lärkor avslöjade i Afrika

    Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.

  • Årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.

  • Mindre förlag allt viktigare för utgivning av översatt litteratur

    Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.

  • Generna visar vägen till bantufolkens utbredning i Afrika

    Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

    Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

  • Nytt instrument för precisionsmedicin vid hjärt-kärlsjukdom

    Ett instrument som gör det möjligt att samtidigt och mycket exakt mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. Målsättningen är att denna typ av verktyg ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling för patienterna. Det blir också enklare att följa effekterna av behandlingen.

  • Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

    I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer, kopplade till kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. det nya med studien är att forskarna utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel.

  • Outforskad havsreptil ger ny kunskap om svanödlornas utveckling

    Fossil efter en 170 miljoner år gammal marin reptil från dinosaurernas tid har visat sig vara den äldsta riktigt stora pliosauriern som hittills hittats. Den här gruppen av havslevande kräldjur hörde till ordningen svanödlor som också omfattade de berömda långhalsade plesiosauroiderna. Fynden är ovanliga och bidrar till ny kunskap om svanödlornas utveckling. Studien är publicerad i Scientific Repo

  • ”Dom skriker och jag skriker tillbaka”

    må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.

  • Generna påverkar risken för blodpropp vid p-piller-användning

    Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

  • Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet

    Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

Visa mer