Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.
Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Den 7 oktober 2027 firar Uppsala universitet 550 år. Inför det sjösätts i dag en jubileumskampanj, ”Gränslös kunskap – sedan 1477”. Syftet med kampanjen är att ytterligare stärka universitetets forskning. Målet är att till år 2027 samla in en miljard kronor, och man har redan nått halvvägs. Vid dagens födelsedags- och prishögtid i universitetsaulan uppmärksammas årets donatorer.
Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet i en studie som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.
Ett enda behandlingstillfälle, som inkluderar datorspelet Tetris, kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som är gjord på hälso/sjukvårdspersonal som arbetade under Covid-19-pandemin. Studien är ledd av forskare vid Uppsala universitet, och publiceras i BMC Medicine. I studien deltog 164 personer och lindringen höll i sig efter 5 veckor och efter 6 månader.
Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck. Genom att tillsätta mucingel direkt efter en operation kan man skapa en skyddande barriär runt diskarna, som hindrar immunförsvaret från att angripa deras kärna. På så sätt hålls diskarna intakta och risken för ytterligare skador minskar.
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
Pälsdjur som föds upp inom djurindustrin kan både bära och sprida virus som kan smitta människor. I en ny studie, gjord av bland andra forskare vid Uppsala universitet, har forskarna identifierat 36 hittills okända virus. Studien publiceras i tidskriften Nature.
Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.
Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.
Den pågående vulkaniska episoden på Isländska Reykjaneshalvön förväntas pågå i århundraden framåt, och började med en ackumulering av magma precis under ytan. Det visar en ny studie av ett internationellt forskarteam av från USA, Island och Sverige, publicerad i tidskriften Nature.
Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.
Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.
I en ny bok utforskar experter inom olika områden effekterna av nocebo, alltså hur negativa förväntningar på sin hälsa kan göra en person sjuk. Det är första gången en bok har skrivits i ämnet. – Det är ett väldigt nytt forskningsområde på frammarsch, säger Charlotte Blease, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
