Ämnen: Fritid

  • Årets Björkénska pristagare utsedda

    Joseph Minahan, professor i teoretisk fysik har tillsammans med Maria Strömme, professor i nanoteknologi utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.

  • Genetisk risk: Ska forskare berätta?

    Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.

  • 1900-talets modernisering präglar könsideal

    ​Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.

  • Li Bennich-Björkman får årets Disapris

    Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.

  • Nervceller som kontrollerar mod funna

    Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? I en ny studie har forskare funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.

  • Come Together – Beatleskonsert i universitetshuset

    I samband med universitetets födelsedagsfirande 6-7 oktober kommer Kungliga Akademiska Kapellet att ge två Beatleskonserter i universitetsaulan. Konserternas fyra sångare valdes ut genom en audition dit alla studenter och anställda var välkomna att söka. Biljetterna släpps på Uppsalas Kulturnatt den 8 september.

  • Analys av statsvetare visar på möjligheter till lyckad integration i politiken

    Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

  • För mycket bak för lite mat

    Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

  • Gravida kantnålshanar överger ungarna om de hittar snyggare hona

    Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

  • Hur störd sömn kan bidra till ofördelaktig viktuppgång

    Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie att en natts sömnbrist påverkar vävnaders ämnesomsättning och reglering av genuttrycket på olika sätt hos människa. Detta kan förklara varför skiftarbete och kronisk sömnbrist kan försämra ämnesomsättningen och påverka kroppssammansättningen negativt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

  • Arbetsminnet kan vara mer flexibelt än man tidigare trott

    I motsats till den vedertagna teorin att arbetsminnet har bestämda gränser, föreslår en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och New York University att dessa gränser anpassar sig till den uppgift som man utför. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

  • ​ Vad som är god spermiekvalitet kan bero på hanen

    Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper. Det visar Uppsalaforskare i en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology.

  • ​66 miljoner år gammal katastrof påverkar fortfarande hajar

    För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

  • ​Kriget i jorden: Global studie visar hur mikroorganismer konkurrerar

    Forskare vid Uppsala universitet, SLU, Tartu universitet och EMBL i Heidelberg har genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.

  • Nytt topologiskt kvantmaterial upptäckt

    I ett internationellt samarbete kunde Uppsalafysiker bevisa existensen av två olika topologiska kvanttillstånd i ett enskilt material, Hf2Te2P. Topologiska material uppvisar ovanliga materiefaser som t ex kvanttillstånd där elektronernas rörelse inte kan påverkas utifrån, vilket på ett effektivt sätt skyddar tillståndet mot störningar.

  • "Han saknar sin barndoms tystnad"

    ​Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat. Hur blir en plats till genom ljud och hur påverkar de människorna där, är frågor som hon vill svara på i sin forskning.

  • Ny forskning påvisar cell i hjärnan som förbättrar inlärning

    ​Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron, kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

  • Hjärnäpplet till Håkan Engqvist

    ​Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej