Gå direkt till innehåll

Ämnen: Fritid

  • Ytterst få ångrar juridiskt könsbyte

    Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.

    Kristen Clark står utomhus framför psykiatrins hus. Hon tittar in i kameran.
  • Olof Rudbeckdagen 2025: "Diabetes – en tyst pandemi"

    Diabetes – en tyst pandemi, är temat för årets Olof Rudbeckdag, som äger rum den 17 oktober på Akademiska sjukhuset. Under dagen kommer det att bjudas på föreläsningar av framstående forskare. Bland annat går det att lyssna på professor Per-Ola Carlsson på temat "Kan utvecklingen av typ 1-diabetes förebyggas eller botas?" och professor Tove Fall om "Arv eller miljö – vad beror typ 2-diabetes på?"

    En äldre tecknad bild av Olof Rudbeck.
  • Tillit viktigare än kostnad i klimatpolitiken

    Hur mycket vi litar på politiker påverkar hur mycket vi själva vill offra för att hejda klimatförändringarna. Ju lägre tilltro vi har till politiker, desto mindre benägna är vi att göra förändringar som upplevs som direkt kostsamma för oss som individer. De som har lägst tillit verkar även överskatta sina kostnader för insatsen. Det visar en ny enkätstudie med över 6 000 svarande i fyra länder.

  • Hjärnäpplet till Ola Spjuth

    Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.

    Ola Spjuth står framför en vit tavla där det ritats lite i ena hörnet. Det är svårt att se vad ritningen föreställer.
  • Siklöjan - hela arvsmassan kartlagd

    En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.

    Porträttfoto på professor Leif Andersson.
  • Så hamnade köttsubstituten på mataffärernas hyllor

    För 20 år sedan var vegetariska alternativ i svenska butiker ovanliga. I dag finns hyllmetrar med produkter som vegetarisk korv, filéer och vegobullar. Ny forskning från Uppsala universitet visar hur olika aktörer lyckats driva igenom denna förändring, trots att det politiska intresset varit svalt.

    Thomas och Helena står vid en kyldisk i en matbutik. Helena håller i ett paket korv.
  • Gunilla Osswald är Årets alumn 2025

    Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.

  • AI kan hitta cancer som patologerna missar

    Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

    Carolina Wählby pekar på en stor skärm där det syns bilder av biopsier från patienter.
  • Förlängd livstid och ökad säkerhet i elbilsbatterier med ny AI-modell

    Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.

    Två porträttfoton bredvid varandra som visar Wendi och Daniel.
  • Neil Price tilldelas årets Disapris för engagerande vikingabok

    Arkeologen och författaren Neil Price tilldelas årets Disapris för sin bok Ask och Emblas barn. I samband med att prisutdelningen på Kulturnatten kommer han ta med åhörarna på ett återbesök till vikingatiden.
    Disapriset är instiftat av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande. Årets pristagare Neil Price är professor i arkeologi vid Upp

    Selfie av Neil Price framför en sjö. I andra delen av bilden finns en bild på boken.
  • Inkomsttapp när barn drabbas av typ 1-diabetes

    Föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes förlorar inkomst åren efter diagnosen. Mammorna drabbas hårdast, framför allt om deras barn insjuknat i förskoleåldern, visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Diabetologia.

  • Sjöstränder − en viktig pusselbit i det globala kolkretsloppet

    Sjöar har länge betraktats som källor till koldioxidutsläpp, men ny forskning tyder på att de snarare fungerar som kolsänkor. En studie ledd från Uppsala universitet visar att strandzoner lagrar mer kol än vad man tidigare trott och därför tas med i beräkningar av kolflöden och klimatpåverkan.

  • Stöd för fortsatt användning av sond efter matstrupscancerkirurgi

    I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

    Tecknad bild på en patient med trasig matstrupe. Sedan en bild på en patient utan tub och en bild på en patient med tub.
  • Spinnvågornas dans fångade på nanonivå

    För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.

  • Hittat generna som styr hjärntumörers spridning – kan leda till ny behandling

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.

  • God prognos för män med prostatacancer som behandlas enligt riktlinjer

    Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.

  • Källkritik i skolan kräver mer än enstaka insatser

    Korta undervisningsinsatser om desinformation och källkritik har igen långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter, visar ny studie med 459 svenska gymnasieelever. Tre metoder har jämförts: ett spel (Bad news) om manipulation på sociala medier, en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt riktade lektionsmoment inom flera ämnen

    En grupp gymnasieelever framför datorskärmar, sett bakifrån.
  • Hud-mot-hudkontakt med bebis ökade markant efter utbildning

    Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

    Nyfödd bebis.
  • Därför gråter bebisen

    Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.

    En bebis ligger på sidan och sover med ena handen under huvudet.
  • Så påverkas barnet av mammans ålder

    Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet. En ny studie, baserad på data från över 300 000 förlossningar visar att barn till äldre mödrar oftare föds för tidigt eller med komplikationer, särskilt när mamman är 45 år eller äldre.

    Sjuksköterska står vid en kuvös. Halva hennes ansikte syns.
Visa mer